SammanfattningSamarbetet med förÀldrar Àr en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgÄng ska bli sÄ bra som möjligt. UtifrÄn detta Àr syftet med vÄrt examensarbete att fÄ en inblick i hur förÀldrar till barn som har Downs syndrom ser pÄ sina barns skolgÄng. VÄr frÄgestÀllning lyder: Vilken möjlighet att vÀlja skolform för sina barn upplever de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten att de har? Hur ser de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten pÄ sina barns skolplacering? Om de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten hade möjlighet att vÀlja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseÄr nÄgon pÄverkan för hur förÀldrarna har svarat?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att anvÀnda oss av en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem förÀldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och tvÄ som gÄtt inom trÀningsskolan.

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvÀgledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar pÄ grundskolan, vilka metoder de upplever anvÀndbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört Àmnet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av genusteori och feministisk teori som jag bÄda anser förklarar begrepp och för ett anvÀndbart resonemang kring genusfrÄgor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat pÄ att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, dÄ man frÄn statligt hÄll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvÀgledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete frÀmst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier pÄ gymnasiet och hur studie- och yrkesvÀgledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: Vilka Àr de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut frÄn att ungdomarna bestÀmmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp frÄn gymnasiet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, pÄverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svÄr situation under valet och behöver stöd frÄn omgivningen.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Uppsatsen behandlar Àmnet arkitektur pÄ gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjÀlp av etnografisk metod undersöks hur lÀrare förhÄller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhÀllsbyggande och miljö/arkitektur, respektive pÄ Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. AvgÄngselever vÄren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började pÄ gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir dÀrmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturÀmnet.Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lÀrarna om Àmnet och pÄ sÄ sÀtt diskutera och nÀrma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar pÄ att lÀrarna arbetat varierat och med stor anvÀndning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med Àmnesintegrering dÀr det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturÀmnet..

Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.

Det finns idag en osÀkerhet över hur budgeten bör anvÀndas och hur den pÄverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan Àr det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och Àr ansvarig för att inte gÄ med underskott. Samtidigt mÄste rektorerna ta hÀnsyn till det uppdrag de har frÄn staten dÀr elever ska fÄ det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens anvÀndning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen sÄ förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan Är 4-9 fÄ fram ett antal tips pÄ lektionsförslag i engelska, som gÄr att genomföra vid ett lektionstillfÀlle och som innehÄller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar att det Àr viktigt att pÄ alla sÀtt försöka motivera eleven att lÀra sig engelska och det genom attvariera undervisningen sÄ mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tÀnkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast tvÄ aktiviteter med och i förslaget Tourist! rÀckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan sÄledes fungera som en idékÀlla, nÀr man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

Den tilltagande globaliseringen stÀller nya krav pÄ juridiken och nationella beteenden ersÀtts av gemensamma tillvÀgagÄngssÀtt. Internationella regelverk i form av UniP och PECL aktualiserar frÄgan om vilken betydelse dylika regelverk har för svensk nationell rÀtt. Den situation som behandlas i uppsatsen Àr den dÄ tvÄ parter har ingÄtt förhandlingar men avtal av olika anledningar inte slutits. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för det prekontraktuella ansvaret inom svensk rÀtt samt enligt bestÀmmelserna i de internationella regelverken UniP och PECL. Detta i avsikt att med utgÄngspunkt i tre rÀttsfall, göra en jÀmförande analys och söka utröna likheter och skillnader avseende ansvaret i situationer dÄ parter förhandlat men avtal inte kommit till stÄnd.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt som fysiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder i sin undervisning och vilka faktorer som lÀrarna anser pÄverkar deras val av arbetssÀtt. Sju lÀrare fick besvara en enkÀt om hur ofta olika arbetssÀtt anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet av arbetssÀtt. LÀrarna fick Àven beskriva de förÀndringar av val av arbetssÀtt de önskade göra. Resultatet visar att lÀrarna undervisar pÄ ett ganska klassiskt sÀtt i fysik med mÄnga genomgÄngar följda av laborationer och rÀknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssÀtt anvÀnds ocksÄ men i begrÀnsad omfattning.

I dagens visuella samhÀlle Àr det medierna som skapar och förstÀrker förestÀllningar om vad som Àr rÀtt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsÀttas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ skolor som har valt att satsa pÄ en utveckling med hjÀlp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning gÄr att utlÀsa Àven pÄ dessa skolor.

Studiens syfte Àr att analysera pedagogers syn pÄ inkluderingsarbete med elever i sÀrskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och sjÀlvkÀnsla pÄverkas vid inkludering. Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar; Hur ser pedagogerna pÄ inkludering av barn tillhörande sÀrskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat pÄ att pedagogernas syn pÄ inkludering Àr tÀmligen samstÀmmig, och att denna inte anmÀrkningsvÀrt skiljer sig Ät.