Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva fyra lÀrares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsÀmnet inom vuxenutbildningen men ocksÄ vilka strategier och arbetssÀtt de anvÀnder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade nÀr det gÀller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats pÄ högstadiet och gymnasiet men ocksÄ hur man kan motverka fenomenet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgÄngspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrÄgorna Àr utformade för att fÄ tillgÄng till respondentens medvetande och för att fÄ en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte Àr tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svÄrigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mÄn det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det Àr ett resultat som inte stÀmmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

Detta examensarbete underso?ker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta pa? fenomenet fra?n tva? olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, fo?r att skapa en fo?rsta?else om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin a?r baserad pa? sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i fo?rha?llandet till det studerade fenomenet.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur bedömning och betygsÀttning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor frÄn intervjuade lÀrare tyder pÄ att det ses som en viktig uppgift, anvÀnds bÄde i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta vÀger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hÀnsyn tas till mÄnga aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lÀrare som tungt vÀgande och bedöms utifrÄn muntliga redovisningar. Vid bedömningar anvÀnds nationella mÄlkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgÄr frÄn de nationella.

Syftet med denna uppsats Àr att studera nÄgra lÀrares motiveringar till anvÀndandet av lÀxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge lÀxor. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolan.Uppsatsens huvudfrÄgor Àr hur lÀrare definierar och motiverar lÀxor i grundskolan samt om lÀxor Àr en nödvÀndighet för att elever ska kunna nÄ mÄlen i kursplanen.LÀxor har som pedagogiskt medel funnits lÀnge och ges ofta av traditionella skÀl. Forskning kring lÀxor visar dels att sambandet mellan lÀxlÀsning och inlÀrning Àr lÄgt, dels att lÀxan öppnar för reflektion och repetition dÄ tiden i skolan inte rÀcker till.Resultatet av studien visar att de intervjuade lÀrarna ger lÀxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för lÀxan som kommer fram Àr bland annat att den ger tillfÀlle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lÀrare som arbetar med barnen i de tidigare Äldrarna menar att lÀxan mer eller mindre Àr nödvÀndig för lÀsinlÀrningen.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Denna uppsats har undersökt hur totalitÀra ideologier framstÀlls inom lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhÀllsböcker riktade mot kursen SamhÀllskunskap 1B. Olika avgrÀnsningar som definition pÄ totalitarism har gjorts och avgrÀnsningar mot andra Àmnen för att kunna konkretisera undersökningsfÀltet. Uppsatsen har kunnat blottlÀgga att lÀroböckerna behandlar tre totalitÀra ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism.

BenÀmningen ?den nya andra generation invandrare? innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina förÀldrar. Med fokus pÄ denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, förestÀllningar och förhÄllningssÀtt vid vÀnskapandet (valet av vÀnner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frÄgan Àr hur etnicitet inverkar pÄ vÀnskapande.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebĂ€r att grundskolan Ă€r skyldig att upprĂ€tthĂ„lla en IUP för alla grundskoleelever frĂ„n Ă„rskurs ett till Ă„rskurs nio. Intentionerna med IUP Ă€r att öka mĂ„luppfyllelsen i skolan. Detta pĂ„ grund av att sedan lĂ€roplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte nĂ„r upp till mĂ„let godkĂ€nd successivt ökat i grundskolan. Men det Ă€r ocksĂ„ en förordning som möjliggör att alla elever fĂ„r rĂ€tt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. UtgĂ„ngspunkten för sĂ„vĂ€l IUP och styrdokumenten i grundskolan Ă€r att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn pĂ„ kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stÀrka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mÄl och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Syftet med min studie Àr att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gÀllande de tvÄ gymnasiala Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Fokus ligger pÄ elevernas upplevelser av det skönlitterÀra arbetet inom vartdera Àmnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de tvÄ Àmnena. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning dÀr tre undervisningsgrupper i Àmnet svenska fÄtt representera Àmnet svenska och tvÄ undervisningsgrupper i svenska som andrasprÄk fÄtt representera det Àmnet. Utfallet presenteras utifrÄn Àmne och ger resultatet att andrasprÄkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. AndrasprÄkseleverna tycks Àven uppleva att skönlitteraturundervisningen Àr anpassad efter deras förutsÀttningar och intressen i högre grad Àn de elever som lÀser Àmnet svenska.