Frisörprogrammet pÄ gymnasiet Àr en yrkesförberedande utbildning som ska ge eleverna grundlÀggande fackkunskaper inom yrket. Efter tre Är pÄ gymnasiet ska eleverna anstÀllas som trainees pÄ en frisörsalong för att sÄ smÄningom kunna göra sitt gesÀllprov. Men frisörerna anser att de nyutbildade eleverna saknar kompetens och Àr ovilliga till att anstÀlla dem. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som frisörerna vill att eleverna ska ha. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer av Ätta frisörer som Àger en eller flera salonger och som alla har erfarenhet av att anstÀlla frisörelever. Resultatet av undersökningen visar att eleverna frÄn frisörprogrammet Àr svÄra att anstÀlla, bl.a.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

Syftet var att undersöka om man med hjÀlp av geobrÀdet i de senare Ären vid grundskolan kan göra frÀmst geometri men Àven brÄkrÀkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i Är sju. Eleverna har fÄtt arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfÀllen under min sju veckor lÄnga praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrÀdet observerat hur de arbetat, samt fört loggbok. Jag har Àven genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

AbstractThis thesis explores how secondary schoolteachers in Swedish, prioritise from the Swedish language history materials. The study includes interviews with two Swedish teachers and inquiries with students in two classes at the social science programme (third year). The student literature that is used has been analysed and the teaching is compared with the Swedish central teaching plan. The results show that the students are weak in placing language at different historical time periods and make conclusions of this. The results from both the inquiries and teaching contents disclose a general weakness as it comes to Swedish language history.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

Detta arbete bestÄr av en tvÄdelad studie. Vi har dels tagit reda pÄ huruvida lÀrare anvÀnder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen pÄ gymnasiet, dels gestaltat lÀrarinformanternas uppfattningar angÄende anvÀndandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt om det Àr möjligt att anvÀnda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det Àr möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) pÄ gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara pÄ undersökningens forskningsfrÄgor genomfördes dessutom en didaktisk lÀsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska lÀsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till bÄde Lpf 94 (2008:59?76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C pÄ gymnasiet.

Sex- och samlevnadsundervisningen Àr ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle sedan 1955, dÄ Àmnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, dÀr framförallt elever kommer i klÀm. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 8 i grundskolan. VÄr frÄgestÀllning blir sÄledes: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemomrÄdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Vi följer den pÄgÄende mediala skoldebatt som förs i Sverige och stÀller oss frÄgande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral dÀr fokus pÄ kunskap kommit i skymundan. Den rÄdande skolsituationen fÄr oss att undra vad kunskapsspridning mellan lÀrare har för betydelse i arbetet mot att Äterinta fokus pÄ kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundlÀggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lÀrande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sÀtts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk vÀrldsmusik ? Ideologi i förÀndring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvÀlvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt fÀrgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta nÀr den svenska folkmusikvÄgen svepte över landet. Undersökningen söker svar pÄ NÀr och hur svensk folkmusik blev en del av svensk vÀrldsmusik.

A?mnet a?r musikterapi med hja?rnskadade personer, skrivet inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikho?gskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen a?r att bidra till o?kad kunskap om hur det a?r att tolka och fo?rsta? hja?rnskadade personers sa?tt att kommunicera i en musikterapisituation, da? dessa har nedsatt kommunikationsfo?rma?ga, afasi, sva?rt med empati, ett utsla?tat ka?nsloliv, stel mimik och liknande.

I uppsatsen vill jag undersöka samhÀllskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhÀllskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger frÀmst pÄ Hirdmans tvÄ principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta Àr grunden för genusordningen. Resultatet pÄvisar flera olika diskurser kring kön och jÀmstÀlldhet.

I stort behandlar uppsatsen plagiat pĂ„ gymnasiet. Tidigare forskning visar att plagiat ökat och att internet gjort det enklare för elever att fuska och plagiera. Även nya studenter tycks sakna tillrĂ€cklig kunskap om referat- och citatteknik. Syftet Ă€r att Ă€r att fĂ„ en inblick i hur lĂ€rare reflekterar kring och arbetar med plagiat pĂ„ ett studieförberedande program pĂ„ gymnasiet samt se om det rĂ„der nĂ„gra skiljaktigheter mellan lĂ€rarna. Jag har gjort en kvalitativ metod och anvĂ€nt mig av semistrukturerade intervjuer.