Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Det övergripande syftet med studien var att kartlÀgga attityder och Äsikter kring anvÀndningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen pÄ gymnasiet. Studien bestod av tvÄ delstudier; en vars syfte var att redogöra för lÀrarnas Äsikter och attityder till undervisningssprÄket i engelskundervisningen, deras anvÀndning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade lÀroplanens direktiv om sprÄkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och Äsikter till bruket av undervisningssprÄket samt deras uppskattade anvÀndning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjÀlp av tvÄ enkÀtundersökningar som besvarades av 29 engelsklÀrare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lÀrarna och eleverna var positivt instÀllda till ett dominant mÄlsprÄksanvÀndande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang dÀr bÄda parterna ofta anvÀnde svenska.

Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor pÄ satsningen Sverige - det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid dÄ svensk livsmedelsproduktion gÄr pÄ knÀna. Till sin hjÀlp har landsbygdsministern ett expertrÄd som ska vÀgleda skutan i rÀtt riktning. Men kritiken har varit hÄrd. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I dagens samhÀlle har individen ett stort ansvar för sin egen hÀlsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hÀlsa. DÀrför har centrala myndigheter, och dÄ i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hÀlsosamt liv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur hÀlsobegreppet i Àmnet idrott och hÀlsa kan behandlas. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad begreppet hÀlsa kan innebÀra, vilka mÄl som finns inom omrÄdet hÀlsa samt hur lÀrares instÀllningar till hÀlsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskÀmnet Àr en sjÀlvklarhet för alla svensklÀrare och ingÄr i styrdokumenten. Den litterÀra kanon ska ingÄ i de kunskaper eleven har med sig nÀr den gÄr ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers lÀsförstÄelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremÄl för forskning. MÄnga forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förstÄelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell dÀr en individ genomgÄr flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förstÄelse.

Skolan Àr ett forum dÀr varje elev har olika förutsÀttningar, förmÄgor och erfarenheter. Alla elever har rÀtt att utvecklas inom samtliga Àmnen, vilket föranleder att lÀraren bör anpassa undervisningen utifrÄn flera perspektiv och mÄnga olika individers behov. Idrott och hÀlsa A Àr en kurs inom vilken det finns en stor bredd dÀr en rad olika moment skall fÄ ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsÀttningar, dÀr alla har olika förmÄgor och dÀr somliga elever har sÀrskild fallenhet för vissa moment. Vilka rÀttigheter har elever med sÀrskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hÀlsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lÀrare som undervisade i kursen Idrott och hÀlsa A pÄ gymnasiet har dÄ det kommer till att arbeta med elever som Àr sÀrbegÄvade inom en specifik idrott.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 Är sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det Ärligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar frÄn vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

Syftet med min studie var att utvÀrdera ett första steg i ett treÄrigt pilotprogram i karriÀrvÀgledning pÄ gymnasiet. KarriÀrvÀgledningen genomfördes i tvÄ klasser pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. MÄlet med karriÀrvÀgledningen var att elever i mindre grupper skulle fÄ chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsÀttningar för att se sin egen karriÀrutveckling och ta ansvar för sin karriÀrprocess. För att försöka fÄ en djupare förstÄelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation pÄverkat elevernas karriÀrutveckling, intervjuades Ätta elever. Som ett sammanfattande svar pÄ min frÄgestÀllning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan pÄ elevernas karriÀrutveckling.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan gymnasieskola och hem. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt hur skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa metoder utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigtsom pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer. Över 70 procent av de 35 tillfrĂ„gade eleverna kĂ€nner att förĂ€ldrarna Ă€r engagerade i deras skolgĂ„ng, men att ansvaret ska ligga hos dem sjĂ€lva..

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

I vÄrt examensarbete valde vi att belysa stress som Àr ett fenomen som har brett ut sig till alla samhÀllskategorier och kommit lÄngt ner i Äldrarna. Som gymnasielÀrare möter man dagligen ungdomar som pÄstÄr att de Àr stressade och uppvisar tecken pÄ psykosomatiska besvÀr. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon stress bland gymnasieelever idag med utgÄngspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvÀr som Àr relaterade till den. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande tre frÄgestÀllningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvÀr, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vÄr undersökning ligger pÄ skolan, hemmet och fritiden.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för Àmnet Idrott & hÀlsa, samt om grundskolan strÀvar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade ocksÄ som syfte att ta reda pÄ hur det ser ut med friluftsdagar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hÀlsa? ? Genomför grundskolan rekommendationen om strÀvan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning? ? Om skolledarna har idrottslÀrarutbildning, utökas dÄ idrottstimmarna pÄ skolan? ? I vilken utstrÀckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter Àr vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolÀmnet Idrott & hÀlsa och fick pÄ sÄ vis vÀsentliga förkunskaper inför vÄr empiriska del i studien. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning.