Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Anledning till undersökningen var det dÄliga resultatet i Àmnet fysik som presenteras i Den Nationella UtvÀrderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger mÄlstyrnings lÀroplaner stor frihet till lÀrarna att planera undervisningen och att vÀlja arbetsmetoder och stoff vilket förutsÀtter vid lÀrobokskunskap hos lÀrarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken Àr för grundskollÀrare och elever, hur lÀraren anvÀnder lÀroböcker samt lÀrarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med no lÀrare pÄ min partnerskola. Undersökningen har visat att lÀroboken Àr viktig, ger stöd och underlÀttar arbetet för bÄde lÀraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och lÀroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lÀrobok som tillgodoser lÀrarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lÀrare inte har fÄtt tillrÀckligt med kunskap genom sin utbildning vad gÀller att bedöma och anvÀnda lÀroböcker.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle fÄ skriftliga omdömen i samtliga Àmnen som de undervisades i. Reformen gav lÀrare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gÀllde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolÀmnen.Tidigare studier om bedömning har företrÀdesvis fokuserats mot de Ärskurser dÀr betyg ges, frÄn mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare till vÄra yngsta elever i grundskolan, de som gÄr i Äk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte Àr att bidra med ökade kunskaper om lÀrares kunskapsbedömning av yngre elevers lÀrande.

Titeln pÄ detta arbete Àr uppfÄngat frÄn en lÀrobok i Àmnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. VÄr ansats Àr att se hur Àmnet religion skildras i religionslÀroböcker pÄ högstadiet. För att fÄ svar pÄ frÄgan kommer vi anvÀnda oss ett flertal underfrÄgor, bland annat sÄ vill vi veta om religionerna likstÀllda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme..

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde höglÀsning som undervisningsmetod. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀter, observationer samt loggböcker. VÄrt resultat visade att flertalet elever uppskattade vÄr höglÀsning och mycket tyder pÄ att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra Àr att denna metod pÄ ett naturligt sÀtt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket frÀmjar ett fortsatt intresse för Àmnet..

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Undersökningens syfte Àr att studera hur historielÀrare pÄ gymnasiet berÀttar om berÀttande. Studien grundar sig dÀrför pÄ intervjuer med gymnasielÀrare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter GÀrdenfors bild av mÀnniskan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar pÄ att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder retoriska grepp av olika slag. NÀr de berÀttar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Den hÀr etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehÄllsanalys av tvÄ reklamfilmer frÄn 2013 och 2014 frÄn Volvo, samt genom fÀltobservationer pÄ Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter bygger pÄ Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehÄllsanalysen undersöks hur varumÀrkena anvÀnder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som Àr budskapsbÀrare av normer, vÀrderingar och mening. Undersökningen visar att varumÀrken som Ikea och Volvo upprÀtthÄller, reproducerar och konstituerar en förestÀllning om en svensk identitet och dÀrmed Àven den nationella gemenskapen..

Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Enligt forskning har lÀroböckerna i matematik pÄ gymnasiet inget krav pÄ sig att följa kurs- och lÀroplan. Studier visar Àven pÄ att matematik Àr skolans tystaste Àmne dÀr en stor del av undervisningen Àr beroende och utgÄr frÄn lÀroboken. VÄr studie syftade till att undersöka hur valet av ny lÀrobok i matematik pÄ gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematiklÀraren. Som underliggande frÄga har vi kopplat till hur stor vikt som lÀggs vid kurs- och lÀroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkÀter.

Studien undersöker lÀromedlen PM och Livsviktigt, som anvÀnds i religionskunskap och i social och emotionell trÀning (SET). Och fokuserar pÄ hur dessa belyser existentiella frÄgor i jÀmförelse med de riktlinjer som LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet Àr att se hur dessa lÀromedel svarar mot Lgr 11 och om lÀromedlen tar upp de omrÄden som Lgr 11 sÀger ska ingÄ i undervisningen. För att nÄ information om detta genomfördes en innehÄllsanalys av lÀromedlen som anvÀnds i religionskunskap och SET undervisningen. LÀromedlen jÀmfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma omrÄden som styrdokumentet.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..

NÀr jag har varit ute i gymnasieskolan pÄ praktik har jag mött elever med vÀldigt olika attityder och instÀllningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna lÀnge, dÄ de möter matematiken för första gÄngen i förskolan. NÀr eleverna sedan nÄr gymnasiet Àr de olika motiverade för att lÀra sig matematik och som lÀrare kan det vara svÄrt att veta hur man ska motivera sina elever till att lÀra sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och analysera vilka yttre- och intre faktorer som pÄverkar elevers motivation i Àmnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan pÄ elever motivation pÄ gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan pÄverka elevers motivation för att lÀra sig matematik under skolgÄngen och att det finns olika teorier om nÀr elevers motivation för att lÀra sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor pÄverkan pÄ elevernas motivation pÄ gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna pÄverka eleverna Àven nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.