Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen.

Innovation är ett område som under de senaste decennierna alltmer framstått som en nödvändig förutsättning för tillväxt, både hur det framställs i forskning och i olika policydokument. En sökning på Google visar att innovation tillsammans med tillväxt ger 210 000 träffar, varav många av träffarna är regeringens, myndigheters, självstyrelseorgans eller företagsstödjande organisationers hemsidor. Innovation är något som framställs som något gott och nödvändigt för vårt samhälle och det är svårt att hitta kritiska perspektiv på innovation. Genom att man inte talar om diskursen inom innovation, som t.ex inom entreprenörskapsforskningen, ges inte utrymme för alternativa sätt att förstå och förklara innovation på.Syftet med mitt arbete är att undersöka och granska hur innovation och innovatören beskrivs i innovationspolitiken genom att analysera regeringens strategi för innovation, Innovativa Sverige mot bakgrund av fyra identifierade aspekter på innovation inom innovationsforskningen. En viktig utgångspunkt för denna analys blir hur innovation förstås och förklaras inom rådande forskning kring innovation.

I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör.

Trade was assigned as a Community responsibility at the founding of the European Community in 1957. It was then recognized that Europe would achieve a greater international influence if it were to negotiate trade deals with one voice. Since then, the basic rule has been that the European Commission negotiates agreements on behalf of the EC, and presents the agreements negotiated for approval in the European Council. Today, the 25-member European Union is the largest trading power in the world, and most member states have decades of experience of coordinating their national trade interests into a common position. However, partly as a result of the complex nature of the trade decision-making processes it is sometimes problematic to identify who or what really influences EU trade policy.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna.På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val.

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen.

Den internationella brottsligheten är idag världsomfattande. Den svarta sektorn har länge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försämrar konkurrensen i samhället. För varje år mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till avsiktligt skattefusk. Detta är ett stort problem som påverkar Sveriges välfärd.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap.

För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer.

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ?ondska?. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ?dom andra? som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet.Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ?det främmande? aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor.

Ryssland har efter krisen 1998 vänt nederlag till framgång vilket resulterat i bland annat en tillväxt på mellan 5-10 % per år det senaste tio åren. Ryssland har idag betalat av hela sin stadsskuld och har ett stort överskott i handelsbalansen. Valutareserven är runt 300 miljarder dollar och det finns en reservfond tillhanda på ca 100 miljarder dollar. Denna framgång och goda tillväxt beror till stor del av att råvarupriserna varit höga de senaste åren och att den inhemska marknaden börjat efterfråga mer.Makroekonomiskt sett ser Ryssland lysande ut ur nvesteringssynpunkt. Landet har en stor stadskassa, stora naturresurser och befolkningens utbildningsgrad ökar stadigt.