SammanfattningTitel:Att leda löshästar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet ikundföretagenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Sabina Molin och Kamilla KristofferssonHandledare:Monika Wallmon och Lars EkstrandDatum:2015 ? JanuariSyfte:Syftet med detta arbete är att med hjälp av leader-member exchange theory undersökautbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras närmaste ledare på kundföretaget samtvilka ledarbeteenden som används för att leda inhyrd arbetskraft och hur de påverkarrelationerna.Metod:Denna uppsats har ett positivistiskt förhållningssätt och det används en hypotetiskdeduktivmetod som innebär att hypoteser deduceras från teori och sedan prövas mot empiri.En kvantitativ ansats används genom att samla in empiri genom webbenkäter som skickades uttill 148 respondenter.Resultat & slutsats:Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebildhade störst påverkan på utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som användes i störstutsträckning var berättigande och erkännande. Utveckling och visionerande användes allraminst. De flesta utbytesrelationer var höga.Förslag till fortsatt forskning:Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner attundersöka både ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jämföra hur ledarskapet se ut ochfå en bredare bild är främsta intresset.Uppsatsens bidrag:Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personaloch hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer.Nyckelord:Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory,ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap..

Användningen av tillfällig arbetskraft ökar och är numera ofta en integrerad del i många verksamheter. Tillfälligt anställda har generellt sett sämre förbindelser med verksamheterna där de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frågor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer på arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfälligt anställda och verksamheterna som de arbetar på.Frågeställningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar på?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgår ifrån personal från bemanningscentrum i Nynäshamns kommun samt de verksamheter som de arbetar på.

För att stå ut på marknaden och från sina konkurrenter är det viktigt att veta hur det går att arbeta med att presentera och uppmärksamma kunden på sitt sortiment. Vid exponering av sina varor är det bra att tänka på hur butiken på ett effektivt sätt kan arbeta med sortimentet och ytorna i butiken, designfaktorer samt olika exponeringstekniker. Med en visuellt attraktiv butikskommunikation kan sortimentet sälja sig själv utan personalens hjälp och rådfrågning, detta kan göras utifrån visual merchandising som är ett samlingsbegrepp för butikens säljfrämjande åtgärder.Rapporten har till syfte att ta reda på hur exponering med fokus på ytorna, designfaktorer samt exponeringstekniker kan användas för att få kunden uppmärksammad på sitt sortiment. Undersökningen har genomförts med kvalitativ undersökning genom en individuell intervju med en person som arbetar som dekoratör samt två observationer där alla butikerna ingår i klädesbranschen. Det har även genomförts 15 intervjuer med konsumenter om vad de uppmärksammade i en av dekoratörens butiker.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Hedersrelaterat våld och förtryck har blivit allt mer uppmärksammat men då främst med fokus på tjejer där killar har hamnat i skymundan. Vi har därför valt att göra en studie med syftet att få en inblick i hur killar som tagit avstånd från hedersrelaterat våld och förtryck beskriver heder och ?hederskultur?, samt sina egna upplevelser av och avståndstagande till hedersrelaterat våld och förtryck. De frågeställningar vi använt oss av är: hur förklarar killarna heder och ?hederskultur??, hur beskriver killarna att ?hederskulturen? tog sig uttryck för dem? samt hur beskriver de sitt eget avståndstagande till hedersrelaterat våld och förtryck? Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod där vi intervjuat fyra killar.

Examensarbetet avhandlar möjligheterna att importera byggmaterial samt att anlita underentreprenörer från Polen. Arbetet har gjorts åt medlemmarna inom BIFAByggmästargruppenInterfaber AB. BIFA är en organisation med självständiga byggentreprenörer i effektiv samverkan vad avser gemensamma angelägenheter, som t.ex. inköp av byggmaterial.Rapporten omfattar tre delar, en teoretisk-, en empirisk- och en praktisk del. Arbetet inleds med en allmän beskrivning av Polen och dess ekonomiska förutsättningar.

During the last part of the 20th century many companies has started to build their organizations on knowledge and information instead of manufacturing of products.  Today it is easier to communicate and spread information. At the same time the numbers of untraditional employments like temporary employments and workers from staffing agencies are increasing. Many organizations have higher employee turnover now than before. This allows more people to have access to confidential information, whose spreading might cause great damage for the employer.

Den kommunala verksamheten har under de senaste åren genomgått en hel del förändringar och med hjälp av ny teknik har arbetsprocesser och arbetssätt effektiviserats. När en kommun beslutat att implementera ett ekonomiskt informationssystem återstår det att förankra förändringen i organisationen. Denna förankring har dock visat sig vara oerhört viktig eftersom implementeringen påverkas av en mängd olika faktorer. Problem uppstår ofta vid implementering på grund av att allt för mycket fokus riktas mot de tekniska delarna. Att implementera ett ekonomiskt informationssystem handlar inte om teknik, datorer eller nätverk.

Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades användas på 1990-talet. Behovet av en väl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart då någon börjar eller slutar på ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man på ett effektivt sätt kan ge den nyanlände kunskap och överföra kunskap till organisationen från den som ska lämna. Risk finns också att nödvändig kunskap går förlorad om någon slutar och tar med sig nödvändig information som då blir svår eller omöjlig att återfå.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsättningsstrategierna. Frågeställningen att besvaras är vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bäst hantera en anställds avgång eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförståelse för ämnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som ställdes mot två företag.

En rad empiriska resultat har på senare tid påvisat en brist på nya, små och snabbt växande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar är det bara en liten andel som ens försöker att växa och en ännu mindre andel som kommer att växa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag växer inte alls och detta är normaltillståndet för ett litet, ungt och ägarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel småföretagare inte har någon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det är möjligt att bibehålla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmärksammats sedan länge tar man i den mesta forskningen inte hänsyn till småföretagarnas tillväxtvilja, vilket är ett skäl till att kunskapen om småföretags tillväxt är begränsad.Intentionen med den här uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det är att småföretagare inte vill låta sina företag växa, varför dessa småföretagare inte vill låta sitt företag växa och om deras företag har några andra gemensamma drag.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Bo Jemseby har i över 50 år arbetat i den grafiska branschen. Han har under denna period utvecklat egna metoder och uppfinningar för att på så vis förbättra kvalitén på sina tryckta alster. Jemsebymetoden är helt analog och går i huvudsak ut på att förskjuta rastret och ljuset i reprokameran, för att på så vis få fram film som sedan kan överföras till plåt och tryckas. Resultatet blir en bild med världsunik kvalitet.Majoriteten av tryckerierna idag är mer inriktade på att snabbt få en färdig trycksak, tidsvinsten prioriteras ofta mer än kvalitén. I takt med den digitala utvecklingen så har de analoga prepress-metoder mer eller mindre försvunnit.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?Några frågor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam påsamma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om valdrevisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppståom kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samtintressentmodellen och analysmodellen.

Tjänstefolkssystemet kan behandlas såväl ur ett utbuds- som ett efterfrågeperspektiv. På efterfrågesidan skulle då bondehushållens ekonomi och deras behov ligga. Utifrån detta synsätt skulle tjänstefolkssystemet som sådant ha en inneboende rationalitet. Sedvanan och de inbördes styrkeförhållandena mellan husbönder och tjänstehjon var bestämmande i långt högre grad än legohjonsstadgorna. Frälsejorden ägdes av adelsmän, men brukades i första hand av frälsebönder, vilka betalade avrad, eller ränta, till adelsmannen som ägde jorden.