Olika lärare har olika syn på bildundervisning i skolan. Utifrån deras uppfattning och erfarenhet är syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare år. För att få Svar på vår frågeställning har fyra intervjuer samt en enkätundersökning gjorts på två skolor. Genom intervjuerna får vi Svar på hur lärarna menar att deras skolmiljö påverkar bildundervisningen, hur de ser på bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillämpats på våra teoretiska utgångspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och är baserad på bland annat Vygotskij.

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga språkfärdigheten i en skola för alla. Den övergripande frågan som här söks Svar på är på vilket/vilka sätt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvärdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnås har intervjuer med både elever och lärare genomförts. Dessas Svar har satts i relation till tidigare forskning samt läroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lärare har sina metoder och följer efter bästa förmåga styrdokumenten.

SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi använt oss av är baserat på de fem faktorerna i The big five och ärvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nätbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras Svar har jämförts med en normgrupp bestående av 1215 individer. Respondenternas Svar har analyserats med hjälp av oberoende t-test där vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker Svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka Svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få Svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och Svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas upplevelser under sin långtidsskada. I denna studie definieras långtidsskada som ett långvarigt och ofrivilligt uppehåll från fysisk träning och tävling där utövaren tappar sin fysiska status och form, kontakten med lagkompisar och det sociala livet runt omkring idrotten. Frågeställningarna i studien är:?Hur upplevde eleverna sina känslor kring identitet och självförtroende under tiden som långtidsskadade?Vilken var elevernas syn på det sociala stödet från lärarna i skolan, samt stödet från läraren till ett meningsfullt deltagande på idrottslektionerna under tiden som långtidsskadade?Hur motiverades och vilket socialt stöd fick eleverna av andra utanför skolan till att genomföra rehabiliteringen?Studien är en kvalitativ undersökning med sju individer som varit långtidsskadade under sin skolgång då de var mellan 15 ? 18 år gamla.Resultat från undersökningen var att eleverna upplevde negativa känslor vid skadetillfället. Deras identitet påverkades också negativt då den var alltför sammankopplad med idrottandet som långtidsskadan begränsade.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas Svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge Svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få Svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag Svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna.

Under ungdomsåren sker stora förändringar, både fysiskt och psykiskt. Utforskandet av sexualiteten blir mer aktuell och den sexuella identiteten och den sexuella läggningen kan genomgå förändringar. Viktiga aspekter för att identifiera sig med den sexuella läggningen anses av vissa forskare vara självkänsla, nära socialt stöd och ifrågasättande. Syftet med denna studie är att finna Svar på hur mönster av dessa faktorer kan påverka den sexuella identiteten bland gymnasieungdomar. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått Svar. Dessa Svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren.

Färger och ljus påverkar människor, ibland på olika sätt och ibland på samma sätt. Det finns mycket skrivet, många teorier om hur människor uppfattar färg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhänder mig av i den här uppsatsen, skriver om hur olika färger påverkar människan på olika sätt. Jag har sedan använt mig av den informationen när jag har gjort mina fem digitala målningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda på om det är möjligt att påverka människor till att få särskilda känslor för särskilda bilder, genom att använda färg och ljus på rätt sätt enligt teorierna.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevSvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers Svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Riskvärdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populärt instrument vid riskvärdering är Value at Risk då denna modell skapar ett gemensamt riskmått för olika typer av portföljer och derivat. VaR mäter den maximala värdeförändringen för en portfölj där sannolikheten och tidshorisonten är förutbestämd. I uppsatsen har en konfidensnivå på 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gång av tjugo.Icke-linjära instrument, såsom optioner, är svåra att riskvärdera då dess pris förändras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att beräkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det är därför av intresse att ta reda på om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma Svar vid riskvärdering av optioner.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker Svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka Svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.