Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor ochinformanternas Svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhållande till informanternas Svar och bidrar tillfrågesituationens unicitet och komplexitet..

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt beSvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en samling tidigare ställda frågor och deras respektive Svar.Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa Svar och beSvara nya frågor.De automatgenererade Svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj.Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst lingvistisk förbearbetning..

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers inställning till lärarlegitimation samt huruvida legitimationen på olika sätt kan beröra både verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var även att skaffa oss en djupare förståelse kring lärarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var också att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser på lärarlegitimation som ett Svar på att höja läraryrkets status. För att få Svar på våra frågor har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod där vi genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteratur och tidigare forskning analyserat vårt material. Resultatet visade att inställningen till lärarlegitimation förhållandevis är positiv men att det enligt informanterna krävs mer för att legitimationen ska vara värdig sitt namn och inte bara vara ?ett utskrivet papper?..

AbstraktFöreliggande arbete beskriver en kombinerad enkät- och fokusgruppsundersökning påen högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med undersökningen äratt med hjälp av dessa metoder, ta reda på hur pojkar resonerar kring sin inställningtill skolan, och utifrån detta, Svara på ifall pojkarna ger uttryck för en antipluggkultur,och i så fall, hur det manifesterar sig.Dessa undersökningar ligger till grund för en diskussion, där slutligen dessa slutsatserkunde dras: De flesta elever anser att skolan är viktig, samt att flickor tenderar attprestera bättre än pojkar, som i större utsträckning låter och stör mer. Dessa åsikterverkar pojkarna under fokusgruppsintervjuerna dock inte helt hålla med om, då derasSvar stundtals antydde det motsatta. Pojkarnas enkätSvar skiljer sig åt från de Svar somges under intervjuerna, därav kan man ana en viss påtryckning från gruppen om attbland annat hålla varandra om ryggen, samt att Svara på ett sätt som upprätthållerderas maskulina fasad.Pojkarnas resonemang speglar stundtals attityder som är nära sammankopplade till enantipluggkultur, men vid närmare granskning ter sig deras Svar mer vara kopplade tillen uppgivenhet kring ämnen som för deras del inte bär någon större relevans..

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få Svar på detta har vi valt följande frågeställningar:-Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur?-Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?-Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare?För att få Svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur.I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna..

Lantmäteriet använder idag ett verktyg för fastighetsvärdering, detta verktyg består av ett system med spridd arkitektur för att lagra fastighetsdata och geografisk information. Studien syftar till att undersöka vad det finns för alternativa tekniker och lösningar för att integrera spatialdata och fastighetsdata i samma databas. För att finna Svar på detta analyseras litteratur, Svar från enkäter som beSvarats av slutanvändare samt resultat från djupintervjuer av systemexpter. Resultatet visar att tekniker som t.ex. ArcSDE och Oracle Spatial kan lösa det angivna problemet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt pedagoger i skolår F-3 använder sig av i matematikundervisningen. Vi vill även undersöka i vilken mån pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.Genom enkätundersökning och intervjuer har vi försökt få Svar på vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av. I vilken utsträckning de använder sig av lärobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik är frågor vi velat få Svar på. Vi har även frågat om de anser att de får tillräcklig kompetensutveckling i ämnet.Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning är bundna till läromedlen trots att de är medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.Med vår undersökning vill vi visa att det är viktigt att pedagogerna vågar släppa den läroboksstyrda undervisningen och istället arbeta utifrån elevernas behov..

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få Svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras Svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansågs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Frågeställningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) användes för att försöka få Svar på frågeställningarna.

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få Svar på. När är en särskoleelev integrerad i grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få Svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande Svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmängiltig uppfattning kring vad som kännetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet på ett sätt som tycks förutsätta att så är fallet. Skillnader i uppfattningar och föreställningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och ålder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet från en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkätundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som beSvarat enkäten finns skillnader som är möjliga att relatera till genus eller ålder. Fallstudien, som geografiskt sett avgränsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jämförande diskursanalyser där åtta olika respondentgruppers Svar på åtta olika frågor har studerats och jämförts med varandra. Jämförelserna har grundats på vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina Svar samt på vad de haft för åsikter om Kirunas stadsmiljö.

Lantmäteriet använder idag ett verktyg för fastighetsvärdering, detta verktyg består av ett system med spridd arkitektur för att lagra fastighetsdata och geografisk information. Studien syftar till att undersöka vad det finns för alternativa tekniker och lösningar för att integrera spatialdata och fastighetsdata i samma databas. För att finna Svar på detta analyseras litteratur, Svar från enkäter som beSvarats av slutanvändare samt resultat från djupintervjuer av systemexpter. Resultatet visar att tekniker som t.ex. ArcSDE och Oracle Spatial kan lösa det angivna problemet.

ProblemDe senaste 20 åren har det i ledarskapslitteraturen konstaterats att det finns en avsaknad av ledarskapsforskning som inriktar sig på hur ledares arbete utövas. Det kritiska forskningsfältet, Critical Management, har varit framträdande i att konstatera detta och menar att det behövs mer forskning som söker Svar på hur ledarskap utövas. De få undersökningar som genomförts har kommit fram till att det finns uppenbara svårigheter i att få Svar på hur ledares arbete utövas och att mer forskningar inom området behövs. Syfte & bidragSyftet är att beskriva och analysera hur ledarskap utövas. MetodFör att uppnå vårt syfte har vi valt ut två centrala ledarskapsuppgifter som sedan ytterligare preciserats.

Syftet med denna studie är att studera lärares berättelser om användningen av digitala läromedel i undervisningen. ?Det är självklart att vi använder oss av digitala läromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant Svar som vi fick från en lärare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vår undersökning.