Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elever eller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha Svar på. Hur ser religionskunskapslärarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande: - Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess? För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät och intervju.

Uppsatsen undersöker hur en operakompositionsprocess kan se ut när arbetet grundar sig i det sceniska resultatet innan komponerandet av musiken påbörjats. I arbetet beSvarar jag min frågeställning och kommer fram till betydelsefulla Svar. En process jag inte riktigt visste vad jag skulle förvänta mig av men som i slutändan gav god skörd. En omvänd kompositionsprocess där musiken föds ur scenen mycket naturligare än det till en början kan förefalla kreatören..

Varje dag sluts en mängd olika affärsavtal. För jurister eller för juridiskt kunniga anses det finnas ett rätt Svar på frågan om vad som gäller, när samtliga omständigheter blivit bekräftade. Emellertid är Svaret inte lika enkelt som det först kanske verkar, eftersom att affärsvärlden har utvecklat ett eget regelsystem. Vi har därför valt att skriva denna uppsats för att själva få förståelse för varför det finns ett annat system utöver gällande rätt, på vilket sätt det fungerar och problemen som kan uppstå i och med existensen av flera rättskällor..

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ?övergångsåldern?, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria Svar..

Följande studie är ett bidrag till forskningen inom strategisk kommunikation och varumäkeskommunikation. Huvudsyftet med studien är att klargöra och finna Svar på huruvida varumärkena Audi, BMW och Mercedes-Benz lyckas vara särpräglade i sin kommunikation. Studien ämnar även klargöra var de särpräglade dragen gör sig synliga. Genom att studera varumärkenas homogenitet, och inkongruenta inslag, inom de två dimensionerna; retorik och grafik avser resultatet ge Svar på varumärkenas koncept och således tydliggöra de särpräglade dragen i kommunikationen.Önskan med studien är att ge mottagaren en vidare inblick och förståelse för varumärkesskapande och varumärkeskommunikation i en snäv konkurrenssituation. Målet är att beSvara de två frågeställningar som studien vilar pa?, följaktligen: 1) Hur skiljer sig Audi, BMW och Mercedes-Benz varumärkeskommunikation åt utifra?n inkongruens och homogenitet? 2)    Lyckas    varumärkena    vara    särpräglade    trots    den    påtagliga    konkurrensen? Studien utgår huvudsakligen från tre teoretiska ramverk; 1) Teorier kring inkongruent varumärkeskommunikation,    2)    teorier    om    det    traditionella    perspektivet    inom varumärkeskommunikation, 3) teorier om de tre dimensionerna inom studerandet av varumärken.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras Svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.Våra frågeställningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som beSvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas Svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få Svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge Svar på mina frågeställningar.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Syftet med studie är att synliggöra de problem elever kan stöta på i övergången mellan aritmetik och algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning på området samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utländska forskningen förhåller sig till våra svenska ungdomars kunskaper inom samma område. Resultatet av intervjustudien är tvetydig då man både kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan aritmetik och algebra men att de samtidigt uppvisar stor osäkerhet då de inte är helt säkra på om samma räkneregler gäller i båda fallen. Elevernas kunskaper inom aritmetik är bristfälliga och det ger följdeffekter på deras kunskaper inom algebra. Det tycks alltså inte vara slumpmässiga fel som uppträder i övergången mellan aritmetik och algebra utan de fel eleverna gör i algebra går tydligt att härleda till motSvarande fel inom aritmetiken.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.För att få Svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett Svar på frågeställningen ska kunna ges.

Syftet med utvecklingsarbetet var att se hur eleverna upplevde historieundervisningen ur ett genusperspektiv. Utvecklingsarbetet bedrevs på två skolor, gymnasieskolan Hackspetten i Luleå respektive Välkommaskolan i Gällivare. Eleverna beSvarade ett antal enkätfrågor och utifrån dessa Svar presenterades resultaten i diagram. Svaren visade att eleverna upplevde undervisningssättet och arbetsmetoden som intressant. Att lyfta fram kvinnan i historieundervisningen är ett sätt att skapa engagemang hos eleverna för ämnet, detta utesluter inte andra perspektiv..

Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i årskurs 3. Syftet var att ta reda på dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mår och beter sig. Syftet är också att ta reda på hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka åtgärder de använder sig av. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger på två olika skolor. Vår teori består av tre delar.