Sökresultat:
30 Uppsatser om Svampar - Sida 2 av 2
Förekomst och karaktärisering av Clostridium difficile från friska hundar
SammanfattningAtt låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rätt, är den helt luktfri. För att få de rätta förutsättningarna i maskkomposten krävs det dock kunskap om de processer som pågår när nedbrytning av organiskt avfall påbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask är många och i grunden är det att ett syrerikt förhållande eftersträvas.
Svampsjukdomar på amerikanska blåbär (Vaccinium corymbosum L.) : med fokus på dem som angriper de vegetativa delarna ovan mark
Detta är en litteraturstudie om amerikanska blåbär, Vaccinium corymbosum, och dess svampsjukdomar som angriper de ovanjordiska vegetativa delarna. Sjukdomar på amerikanska blåbär i Sverige orsakar idag minimala ekonomiska problem, vilket kan ha att göra med att vi inte riktigt har kunskapen om hur vi skall odla för att få en optimal skörd. Med ökade kunskaper kommer troligen också skörden att öka och då är att förvänta att skador på buskarna kommer att bli ett större problem än tidigare. Arbetet har skrivit för att öka odlingssäkerheten i Sverige på lång sikt med tanke på svampsjukdomar. Målet med arbetet är att ta fram ett lättbegripligt faktaunderlag om livscykler, diagnosticering och bekämpningsmetoder för de allvarligaste svampsjukdomarna på ovanjordiska vegetativa delar.
Lamellrandsröta i hästhoven :
SAMMANFATTNING
Jag har skrivit om en hovsjukdom som drabbar hästar, den engelska benämningen är White
line disease. Det finns inget korrekt namn på svenska, men vi kallar det för lamellrandsröta.
Den engelska benämningen är den mest använda.
Sjukdomen kom in i Sverige i slutet av 1980-talet, man tror att det var via importerade
travhästar från USA. När den i slutet av 1990-talet fick fart i Sverige började den också att bli
ett problem.
Ambitionen är att få en inblick i vad lamellrandsröta är och vad den samlade kunskapen är
idag bland fackfolk och praktiker. Godtyckligt har jag valt ut och ringt runt och intervjuat ett
antal personer som har stött på detta problem, hovslagare, veterinärer och hästägare. All fakta
som inhämtats har jag sammanställt, men det finns fortfarande många frågetecken att reda ut.
Ett bekymmer är att expertisen har så varierande kunskap och syn på sjukdomen.
Idag vet man att det är anaeroba (syreskyende) organismer som orsakar rötan.
Optimal tomatkvalitet : effekter av lagringsförhållanden på tomat (Solanum lycopersicum)
Kvalitetsfaktorer som påverkar tomater är smak, utseende (färg, storlek, form), fasthet och näringsinnehåll. Smaken bestäms av den kemiska sammansättningen i tomaten, då främst av totalt lösliga ämnen, titrerbar syra, pH samt förhållandet mellan socker och syra.
Tomat skördas under hela mognadsfasen men för att få fram en så optimal kvalitet som möjligt bör de skördas mogna men fortfarande gröna, tomater är mogna redan innan de fått en röd färg, för att sedan låta mognas fram till den röda färgen i 20 ºC.
Ju senare de skördas desto högre blir förhållandet mellan socker och syra i frukten vilket ger upphov till en mer aromatisk tomat och därigenom få en bättre smakkvalitet. Oftast skördas tomater och mognas fram med hjälp av etylen, ett naturligt hormon som påskyndar mognadsprocessen. Ifall man mognar fram tomaten direkt, utan att först lagra den i lägre temperaturer, påverkas smakkvaliteten genom att tomaten blir mer aromatisk. Oavsett ifall det sker med eller utan etylen.
Postharvest hantering av tomat är en svår men betydelsefull uppgift, för att få fram en så bra tomatkvalitet som möjligt.
Fynd av bakterier och svampar i blododlingar hos vuxna under år 2005 i Gävleborgs län : En epidemiologisk studie
AbstractIntroductionOccurrence of bacteraemia and fungemia is a serious condition with high mortality and the incidence is increasing worldwide. The aim of this study was to survey the occurrence of bacteria and fungi in blood cultures from adult patients domiciled in the county of Gävleborg during one year and also to calculate the incidence and mortality in the same geographical area.MethodThis is a descriptive epidemiologic study, based on all episodes of blood cultures analyzed at the Microbiology laboratory, Gävle hospital during 2005. Patients from 20 years of age, domiciled in the county of Gävleborg at the date of drawing the blood culture, where included in the study. Criteria of exclusion were negative blood cultures and cultures which were classified as contaminants.ResultsAltogether there were 4 564 blood cultures analyzed, resulting in 524 (11 %) positive cultures for further study. There were 442 patients (48 % women) involved in 499 episodes with confirmed bacteraemia or fungemia.
Mykotoxiner och deras effekt på hästens hälsa
AbstractMycotoxins are secondary metabolites produced by filamentous fungi. Moulds producing mycotoxins grow on various crops that are used as horse feeds. Since the treatments of mycotoxin poisoned horses are limited it is important to prevent production of mycotoxins in feed. The major mycotoxin producing moulds in horse feeds are Fusarium spp., Penicillium spp. and Aspergillus spp.
Orsaker till samt exempel på sårinfektioner hos reptiler som hålls som sällskapsdjur
Hudinfektioner är ett mycket vanligt problem hos reptiler som hålls i fångenskap. 29 % till 64 % av alla dermatologiska problem hos reptiler är orsakade av felaktig skötsel. I det här arbetet sammanställs orsaker till såruppkomst och några specifika sår samt några av de sårinfektioner som kan drabba reptiler. Reptilens hud beskrivs med fokus på vad som skiljer sig från däggdjurshud, även ömsning berörs. Några av infektionernas förekomst i Sverige kommenteras.
Sår kan uppkomma t.ex.
Bandtraktorer - något för framtiden? : en ekonomisk jämförelse mellan hjul- och bandtraktorer
AbstractMycotoxins are secondary metabolites produced by filamentous fungi. Moulds producing mycotoxins grow on various crops that are used as horse feeds. Since the treatments of mycotoxin poisoned horses are limited it is important to prevent production of mycotoxins in feed. The major mycotoxin producing moulds in horse feeds are Fusarium spp., Penicillium spp. and Aspergillus spp.
Påverkas människans hälsa av att äga en hund? : fysiska och psykiska aspekter
Hunden har funnits vid människans sida i över 14 000 år och har länge haft en viktig roll i samhället. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men idag fungerar de flesta hundar som sällskapshundar. Syftet med det här arbetet är att studera hur människors hälsa kan påverkas av att äga en hund, och om det finns någon skillnad mellan olika typer av hundägare.
De flesta människor ser sina hundar som en del av familjen. Det är framför allt kvinnor som är hundägare och det är också den grupp som tillsammans med barn upplever en starkare relation till sin hund. Studier har visat att det kan finnas hälsosamma effekter av att äga en hund, men alla forskare är inte överens om varför de uppkommer.
Naturvärden hos träd i betesmarker
Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och Svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.
Hjärtljudsöverföring via mobilen, är det möjligt?
Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och Svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.
Vedrötor i stadsträd : biologi, detektionsmetoder och förebyggande åtgärder
Urban trees have very little in common with trees on natural sites, such as forests or pastures. Trees in urban environments are often planted in packed soil and in small volumes. This can lead to decreased availability of water and oxygen, as well as deteriorated ability for the soil to store nutritional elements. Also above ground the tree usually have limited space in cities. Regulations on free height over roads and cycle tracks demands high stems at an early stage of their development.
"Hummus original" från Maxo´s Food AB : med eller utan konserveringsmedel?
Syftet med examensarbetet var att studera produkten ?Hummus original?, kikärtsröra, frånföretaget Maxo´s Food AB. Önskemål från företaget och konsumenter var att kunna ta bort ettav de båda konserveringsmedlen, E211 och E202, i produkten. Konserveringsmedlen kanframkalla allergireaktioner, och speciellt konserveringsmedlet E211 kan framkalla reaktionerhos personer som är överkänsliga mot acetylsalicinsyra. Företagets HACCP-plan studeradesockså för att se om något under tillverkningen kunde kontaminera produkten.Prover togs på kikärtor från leverantör 1 och leverantör 2.
Integrerat växtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, Svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.
Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län : rödlistan som verktyg i praktisk naturvård
Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och
strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.