Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län

Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas. Denna studie är ett försök att skapa en metod för att utveckla och koppla Rödlistan till det praktiska naturvårdsarbetet. Bland de hotade arter som lever i skog utgör epifytiska lavar och vedlevande svampar två av de största organismgrupperna. Denna studie är inriktad på hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län, och studien är utförd dels som en litteraturstudie och dels som en fältstudie. Genom att undersöka krav på substrat och habitat hos den valda artgruppen och därefter gruppera arter med liknande krav har fem viktiga skogliga biotoper identifierats och beskrivits; tallnaturskog, barrnaturskog, lövbränna, grannaturskog samt trädbevuxen myr. Speciella biologiska egenskaper av betydelse för hotstatus hos den valda artgruppen undersöktes också. Resultatet visar att den studerade artgruppen återfinns i flera olika skogliga biotoper, för vilka sena successionsstadier är en genomgående viktig faktor. Grannaturskog är den biotop som hyser flest arter totalt av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län. De studerade lavarna återfinns främst i biotoperna grannaturskog, lövbränna samt trädbevuxen myr. De kräver hög luftfuktighet, och låg spridningsförmåga samt långsam tillväxt är två viktiga biologiska faktorer som funnits ha stor betydelse för lavarnas hotstatus. Bevarande av hotade epifytiska lavar bör därför främst ske genom områdesskydd, medan generell hänsyn i skogsbruket bedöms ha låg effekt för bevarande av dessa arter. De studerade vedsvamparna återfinns inom samtliga fem biotoper som definierats under litteraturstudien. Flest arter återfinns i grannaturskog, tallnaturskog samt barrnaturskog. Vedsvamparna lever främst på grova gran- och tallågor i sena nedbrytningsstadier och förekomst av substrat av rätt kvalitet är en avgörande faktor. Många arter har mycket specifika krav, avseende t ex ålder och fukthalt hos substratet samt krav på förrötning av en annan specifik art av vedsvamp. Även mängden substrat tycks ha betydelse. Generell hänsyn i skogsbruket bedöms därför vara användbart för bevarande av hotade vedsvampar i Norrbottens län, framför allt avseende de mera tåliga arterna, medan områdesskydd sannolikt är nödvändigt för bevarande av de mest sällsynta arterna med mycket specifika krav på livsmiljö och substrat. En fältstudie utformades som en inventering av en av de identifierade biotoperna med tillhörande artgrupp. I oktober 2008 inventerades biotopen tallnaturskog på Sveaskogs mark i Överkalix respektive Pajala kommun. Hos fem avdelningar inventerades viktiga egenskaper och strukturer utifrån litteraturstudien samt förekomster av hotade arter ur den artgrupp som arbetet inriktar sig på. Substratpreferenser analyserades hos artfynden. Enligt resultatet från litteraturstudien är tallnaturskog i Norrbottens län livsmiljö för 12 arter av hotade vedsvampar, medan ingen av de hotade epifytiska lavarna främst förekommer i biotopen. Under inventeringen gjordes fynd av fyra arter ur den studerade artgruppen; fläckporing Anomoporia albobrunnea, laxgröppa Ceraceomerulius albostramineus, gräddporing Cinereomyces lenis samt lateritticka Oligoporus lateritius. Nio rödlistade arter (hotade samt missgynnade) hittades och totalt gjordes fynd av 25 arter av vedsvampar inom de undersökta avdelningarna. Fältstudien visar ett tydligt samband mellan mängden substrat och förekomst av rödlistade vedsvampar. Fynden av hotade vedsvampar samt övriga rödlistade arter. återfanns på lågor i sena nedbrytningsstadier. De hotade arterna samt övriga rödlistade arter återfanns också på grövre substrat än icke-rödlistade arter och fältstudien visar generellt en hög samstämmighet med resultatet från litteraturstudien. Studien visar att det arbetssätt som använts för att sammanställa och strukturera information om hotade arter och deras krav på livsmiljö utifrån Rödlistan, är en användbar metod för att underlätta och effektivisera det praktiska naturvårdsarbetet kopplat till skogsbruket. Studien visar också att stora skillnader råder i kunskapsläget angående biologi och krav på livsmiljö mellan olika arter inom den studerade gruppen, samt att luckor finns, framför allt vad gäller kunskap om de mest sällsynta och krävande vedsvamparna.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta