Sök:

Sökresultat:

520 Uppsatser om Svaga läsare - Sida 31 av 35

Kunskap vÀger tungt men Àr lÀtt att bÀra : en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov

Datum: 2007-06-21Författare: Gottvall, MariaHolmqvist, ElinNivÄ/utbildning: D-nivÄ (MagisternivÄ) FöretagsekonomiHandledare: Nils WÄhlin, Niklas WahlströmTitel: Kunskap vÀger tungt men Àr lÀtt att bÀra ? en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehovProblem: ?Hur vÀl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning??Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma och öka förstÄelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i SödertÀlje, genom att:? Identifiera osynliga mellanchefer.? Utveckla förstÄelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.? JÀmföra de osynliga mellanchefernas syn pÄ dess fortbildningsbehov med deras chefs syn pÄ detta behov.? Identifiera eventuella skillnader mellan tvÄ avdelningar angÄende osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.? Utveckla förstÄelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkÀt med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats Àr att försöka utveckla förstÄelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket Àven innebÀr att vÄrt teoretiska ramverk frÀmst ligger till grund för att ge lÀsaren en bakgrund och förstÄelse till det problem vi studerar. VÄrt angreppssÀtt kommer sÄtillvida att till största delen vara fokuserat pÄ ett induktivt angreppssÀtt med svaga deduktiva inslag, vilket Àven stÀmmer vÀl överens med vÄrt val av en hermeneutisk kunskapssyn.Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angÄende hur vÀl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvÀrt.

Hur nÄs ett effektivt fiske inom Europa? : ineffektivitets- och kostnadsproblem inom dengemensamma fiskepolitiken

Den gemensamma fiskepolitiken inom EU har lÀnge resulterat i stora problem med överfiskeliksom ineffektivitet och höga kostnader för sÄvÀl medlemsstater som enskilda fiskare.Situationen Àr ett resultat av svaga samt ineffektiva styrmedel som motverkar varandra.Eftersom de styrmedel och regleringar samt bidrag som styr den gemensamma fiskepolitikeninom EU inte Àr effektiva, finns de negativa krafter som ett fritt tilltrÀde innebÀr kvar. Denpolitiska viljan att fatta hÄllbara beslut för fisket inom EU har saknats. Bakom besluten har ihuvudsak representanter som bevakar och skyddar fiskenÀringen suttit. I de flesta ekonomiskaoch politiska analyser brukar ocksÄ EU:s gemensamma fiskepolitik liknas vid ett fiske med ettsÄ kallat reglerat fritt tilltrÀde. Varje enskild fiskare agerar rationellt genom att stÀndigtförsöka öka sin fiskeanstrÀngning i ett delvis reglerat, men i praktiken relativt öppet och fritt,tilltrÀde vilket innebÀr att nivÄn för fiskeanstrÀgningen blir högre Àn vad nivÄn för ett effektivtfiske Àr.

Stadsmiljö och centrumhandel - Ömsedidigt beroende, ömsesidig möjlighet. - Fallet Landskrona

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa hur en handelsplats pÄverkas av nÀtverk och aktörer i samverkan. FrÄgestÀllningar: VÄra centrala frÄgor för denna uppsats kommer att vara: Varför vÀljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nÀtverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nÀtverk för handel? Resultat: Ur vÄra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder vÀljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det Àr en svag balans mellan det naturliga flödet, invÄnare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försÀmras. En annan anledning till att kunderna vÀljer att inte handla i Landskoran centrum Àr pÄ grund av den butiksdöd som finns.

LÀtt lÀrobokstext? : En studie i möjligheterna i att förenkla faktabaserade lÀroböcker med textbearbetning.

UtgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sÀmre pÄ att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att Äterge enkla former av faktatexter Àr ett kunskapskrav redan i Ärskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vÄgar inte ens ge sig pÄ texter av rÀdsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmÄga (Lundberg 2006 s. 16?18 och Taube 2004 [1987] s.

Talet om specialpedagogens uppdrag. En socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar pÄ att specialpedagoger lÀmnats helt utan stöd frÄn skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). BÄde bristande kunskap men Àven ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare pÄ styrnivÄ utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. Denna ?icke styrning? Àr, enligt Ekström, ocksÄ en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pÄgÄr.

Fetma och samhÀllet : - En nationalekonomisk analys av fetmans samhÀlleliga effekter och förebyggande ÄtgÀrder

Minst 400 miljoner mÀnniskor lider i dagslÀget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma pÄverkar samhÀllet i Sverige och utvÀrdera förebyggande ÄtgÀrder med utgÄngspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras dÀrför pÄ redan befintlig forskning.För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma Àr det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen pÄ ohÀlsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förÀndrade livsstilen, lÄg utbildning och lÄg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohÀlsosamma varor bidrar till fetma.Vi har kommit fram till att fetma har bÄde fysiska och psykiska effekter som pÄverkar samhÀllet. De fysiska effekterna Àr förtida död och olika sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdom, typ II diabetes och cancer.

Medborgardeltagande i den kommunala fysiska planeringsprocessen : teorier, möjligheter och verktyg

Att samhÀllet förÀndras och utvecklas Àr oundvikligt, men att delta i förÀndringen Àr frivilligt. I vilken utstrÀckning medborgarna deltar, och tillÄts delta pÄverkar sÄvÀl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjÀnstemÀn, politiker och beslutsfattare. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta nÀrmare pÄ planerarens förhÄllande till deltagandet. PÄ sÄ sÀtt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad pÄ litteraturstudier. Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ vilka förutsÀttningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan anvÀndas i dialogen med medborgarna.

LÀslust : nÄgra pedagogers uppfattningar kring ett lusfyllt lÀsande

LÀrande har i alla tider stÄtt i fokus. Idag har man ett nytt sÀtt att se pÄ kunskap, och hur man kan nÄ denna kunskap genom hela livet, med just det livslÄnga lÀrandet som grund. Utvecklingen i dagens samhÀlle och skola gÄr mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmÄgor, erfarenheter och möjligheter, snarare Àn att se dem som tomma kÀrl som förvÀntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frÄgan blir dÄ hur en pedagog kan arbeta med elevens lÀrande utifrÄn ett lÀslustsperspektiv? VÄrt gemensamma intresse för lÀsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet lÀsning.

Handledarpedagogiskt förhÄllningssÀtt. : En studie av hur studenter med hörselskada i en handledarutbildning stimuleras till att handleda sin omgivning.

Jag avser i den hÀr studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgÄngsrikt sÀtt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning anvÀnt sig av Berg & Borgs fyrfÀltsmodell, som beskriver förhÄllningssÀttet hos mÀnniskor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfÀltsdiagram kan den hörselskadade sjÀlv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som anvÀnds av mÀnniskor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens omrÄde. Syftet med studien Àr att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfÀltsmodell kan anvÀndas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens omrÄde. Jag ska ocksÄ undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhÄllningssÀtt gentemot sin omgivning.

Uppföljning av rehabteambedömningar

En grupp pÄ 18 personer som arbetade med montering pÄ line bedömdes efter i snitt 14 mÄnaders sjukskrivning av ett tvÀrprofessionellt team inom företagshÀlsovÄrden. Arbetsgivaren valde till denna fördjupade bedömning ut de som haft lÄnga sjukskrivningar eller dÀr det fanns tveksamheter kring fortsatt arbetsförmÄga. De utvalda trÀffade först företagslÀkaren som gjorde en medicinsk bedömning samt sorterade upp oklarheter kring rehabteambedömningen och syftet. Sen gjorde övriga teamdeltagare (företagssköterska, beteendevetare, ergonom, arbetsmiljöingenjör) sina bedömningar och dÀrefter trÀffades teamet för att göra en sammanfattning och samla ihop ÄtgÀrdsförslag för respektive bedömd person.FöretagslÀkaren stÀmde sen av slutrapporten med den bedömde och efter smÀrre justeringar lÀmnades slutrapporten till bÄde den bedömde och till arbetsgivaren. Tanken var att ge Äterkoppling till arbetsgivaren för effektivare rehabiliteringsarbete pÄ sÄvÀl individuell som gruppnivÄ, samt att den bedömde skulle fÄ ett verktyg att driva sin rehabilitering framÄt.För att utvÀrdera vÄr insats utarbetades en intervjuguide och vÄr sekreterare intervjuade sen de bedömda per telefon 4-5 mÄnader efter avslutad bedömning, bÄde för att skaffa oss en bild av de enskilda resultaten och för att finna förbÀttringspotentialer för vÄr tjÀnst.

Köpeskillingsallokering: PÄverkas redovisningen av förvÀrvarens storlek och skuldsÀttningsgrad?

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

Faktorer som pÄverkar elevernas studieresultat i Matematik B pÄ gymnasienivÄ

Avsikten med denna studie Àr att studera och fÄ en inblick i elevers möjligheter att klara av Matematikkurs B pÄ gymnasienivÄ. Tyngdpunkten ligger pÄ att beskriva elevernas uppfattning och fÀrdigheter nÀr det gÀller algebra, aritmetiska berÀkningar, matematiskt termer, ord och symboler samt elevernas instÀllning till Àmnet. För att tillgodogöra sig vidare studier i Àmnet bör elever ha goda förkunskaper med sig frÄn högstadiet inom dessa omrÄden. Men kunskaper i Àmnet matematik Àr Àven relevant i andra skolÀmnen. För studien har en enkÀt anvÀnts, svaren till uppgifterna har sammanstÀllts och analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt.

Miljökommunikation i en modern organisation ? Om ett handlingsrecepts generella lösningar och begrÀnsningar

Studien som gjorts pÄ Stenungsbaden Yacht Club, SYC, syftar till att undersöka den problematik som upplevs i samband med implementeringen av miljöledningssystemet ISO 14001. Ledningen tror att det rör sig om ett kommunikationsproblem, dock hÄller vi sinnet öppet för att undersöka om situationen inrymmer en komplexare frÄgestÀllning. VÄr problemdiskussion utmynnar i frÄgestÀllningar som behandlar hur handlingsrecept i miljöarbetet med dess generella lösningar kan översÀttas till SYC:s sÀrskilda situation. Studien syftar Àven till att undersöka vilka problem som kan urskiljas i arbetet samt vilka kommunikativa verktyg som kan fungera i den specifika situationen.Studien Àr av relevans dÄ vi anser att de generella lösningar som olika handlingsrecept erbjuder mÄnga gÄnger lovar mer Àn de kan hÄlla. I SYC:s fall har lösningarna som frÀmst avser mÀtbarhet av miljöpÄverkan medfört att miljöfrÄgan kommit att kretsa kring sÄdant som vi tror upplevs som trÄkigt.

Konsten att motivera sin projektgrupp pÄ distans : En kvalitativ studie ur ett projektledarperspektiv

BakgrundProjekt Àr en arbetsform som idag ofta anvÀnds i alla typer av organisationer. Projekt Àr dock komplexa och sÄ Àr Àven mÀnniskor. Att fÄ en grupp att arbeta mot ett och samma mÄl Àr inte en lÀtt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det Àn mer komplext. Projektledaren stÄr dÀrmed inför utmaningen att vÀgleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sÀllan eller aldrig trÀffats fysiskt.

Hur resonerar mejeriföretag nÀr deras CSR-policy ej Àr i linje med intressenternas efterfrÄgan? : En komparativ fallstudie

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) kan definieras pÄ olika sÀtt men brukar ofta delas in i tre omrÄden: det ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagandet. En bransch dÀr miljöfrÄgan anses vara sÀrskilt relevant Àr inom förpackningsbranschen. Mjölkförpackningar Àr ett exempel pÄ förpackningar som anvÀnds i mÄnga svenska hushÄll. I Sverige har mjölkförpackningarna tidigare bestÄtt av kartong med en tunn plasthinna pÄ insidan men idag inkluderar de ofta en skruvkork i plast. Detta leder till en större miljöpÄverkan dÄ plasten i dessa skruvkorkar utvinns ur fossila rÄvaror.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->