Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Abstract Abrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). Små barns samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet är att få en djupare förståelse av hur samspel mellan ett- till tvååringar kommer till uttryck och att även göra en jämförelse mellan en åldersintegrerad ett- till tvåårsgrupp och en åldersblandad ett- till femårsgrupp. Följande frågeställningar har besvarats: ? Hur ser samspelet ut mellan barn i åldern ett till två år? ? Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken? ? Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna? De teoretiska utgångspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomäner, känslan av ett uppvaknande själv, känslan av ett kärnsjälv, känslan av ett subjektivt själv, känslan av ett verbalt själv och ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lärande. För att kunna besvara våra frågor har vi videofilmat och genomfört observationer på två olika förskolor.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat..

Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö där svårt sjuka patienter vårdas. Anhörigas betydelse för kritiskt sjuka patienter är stor och det kan vara omvälvande att vara närstående i en högteknologisk miljö. Intensivvårdssjuksköterskor kan spela en betydelsefull roll i hur de närstående erfar sin omgivning. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara anhörig i en intensivvårdsmiljö. Metod: En deskriptiv metod med kvalitativ ansats har använts i denna studie.

Vår frågeställning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvården förändrats 1995/1996 (period 1) jämfört med 2010/2011 (period 2). Förändringen som vi ville ta reda på var angående gestaltning, vilka som får komma till tals och om en rikstäckande tidning skiljer sig från en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar från Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jämförelsepunkt.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vårdmiljö innebär omvårdnad av patienter som är allvarligt skadade eller svårt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, där tillståndet är allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvårda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog åtta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att värdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrån behandlingsriktlinjerna, att agera utifrån varje vårdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och närstående, att arbeta under tidspress i en begränsandemiljö och att utvärdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhändertagandet sker individuellt utifrån varjepatient och eventuella åtgärder utgår från behandlingsriktlinjerna.

Bakgrund:Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt.

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär att vårda och ge omvårdnad till kritiskt sjuka personer i en högteknologisk miljö. Etiska svårigheter av olika slag och komplexitet hör till vardagen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av etiskt svåra situationer inom professionen. Datainsamling gjordes via fokusgruppintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier.