Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svÄrt sjuka patienter och deras nÀrstÄende. NÀr nÄgon Àr sjuk involveras hela familjen. Det Àr dÄ viktigt att nÀrstÄende fÄr hjÀlp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstÄr och dÄ spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur nÀrstÄende upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsÀrskola. Vi ville ta reda pÄ vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssÀtt man tillÀmpade för att utveckla eleverna inom detta omrÄde. HÀrutöver ville vi Àven undersöka vilka svÄrigheter och möjligheter som kunde uppstÄ i arbetet. Med utgÄngspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen pÄ empiriska halvstrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger inom grundskola och grundsÀrskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel Àr stor.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

NÀr mÀnniskor blir sjuka kan det normala sÀttet att uttrycka sig förÀndras, man kan sakna de nödvÀndiga begrep-pen, kÀnna sig osÀker i sin nya situation eller helt eller delvis ha förlorat talförmÄgan. Hur den enskilde vÄrdarens bemötande Àr blir avgörande för hela patientens vÄrdupplevelse. MÄnga vÄrdare lyckas men Àven erfaren vÄrdpersonal kan ha svÄrigheter att fÄ till en god kommunikation. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes med syftet att beskriva förhÄllningssÀtt som kan frÀmja kommunikationen mellan patient och vÄrdpersonal. Nio artiklar som har vÄrdar respektive patientperspektiv analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att vara nÀrvarande: Att vilja förstÄ: Att kunna uppfatta dolda budskap: Att vÄga mötas i situationen.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en vÄrdform som de senaste Ären fÄtt mer gehör i Sverige. Med palliativ vÄrd menas att öka livskvaliteten samt vÄrdandet av svÄrt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vÄrdsituation. Metod: Metoden som anvÀndes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bÀst bemöter patienter som vÄrdas palliativt om de har ett professionellt förhÄllningssÀtt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhÄllningssÀtt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lÀrprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Äldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. VÄrt resultat i den hÀr estetiska lÀrprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 mÀnniskor per Är och av dem dör ca 85 procent pÄ institutioner. VÄrd av svÄrt sjuka och döende förekommer inom all hÀlso- och sjukvÄrd. Palliativ vÄrd - lindrande vÄrd- pÄbörjas dÄ kurativ vÄrd - botande vÄrd - inte lÀngre Àr möjlig. Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter Àr ofta en nödvÀndighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har pÄ senaste tid gÄtt frÄn djup till lÀtt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta Àr fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av bÄde patienter och anhöriga. Dock Àr det föga utforskat hur detta nya arbetssÀtt upplevs av sjuksökterskorna och hur det pÄverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda lÀtt sederade patienter i respirator.

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Sepsis Àr vanligt förekommande inom sjukvÄrden och mÄnga patienter blir svÄrt sjuka och dör i svÄr sepsis eller septisk chock. Det Àr ett tillstÄnd som anses föreligga vid infektion och minst tvÄ SIRS-kriterier. Symtomen kan vara diffusa och svÄra att identifiera. Sjuksköterskan har en viktig roll att observera försÀmring för att sÄ snabbt som möjligt identifiera en sannolik sepsis. Vid tidig diagnos och behandling minskar sjuklighet och dödlighet.