Humor är en användbar copingmekanism och en värdefull resurs i omvårdnaden, som tyvärr inte belyses i tillräcklig omfattning, varken i sjuksköterskeutbildningen eller ute på olika vårdinrättningar. Syftet med denna studie är därför att beskriva vilken inverkan humorn har, som copingmekanism, på sjuksköterskor och/eller patienter i olika omvårdnadssituationer. Metoden är en litteraturstudie, som i genomförandet inspirerats av Goodmans modell. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar, vilka har granskats och analyserats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet är indelat i två teman: Humorns inverkan, som copingmekanism, på sjuksköterskor och Humorns inverkan, som copingmekanism, på patienter.

Spinal immobilisering av patienter som drabbats av trauma är vanligt förekommande i ambulanssjukvården. Om en person blivit utsatt för ett högenergitrauma, exempelvis varit med i en bilolycka eller fallit från hög höjd, bör dennes nacke och ryggrad immobiliseras så att eventuella skador på kotpelaren inte förvärras. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av spinal immobilisering av patienter som drabbats av trauma. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom individuella, semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. Vidare analyserades intervjutexterna med manifest kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framkom; Att inte veta vad som väntar, Att göra det bästa för patienten och Att känna sig bekväm med utrustningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

En vanlig konsekvens efter att ha insjuknat i stroke är bl.a. svårigheter med balansen. Syftet med studien var att undersöka om Basal Kroppskännedom (BK) fungerar som träningsmetod för att öka balans och gångförmåga hos patienter med stroke. Avsikten var även att undersöka om försökspersonerna upplevde att deras balans ökat. Tre personer med diagnosen stroke deltog i studien.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Undersökningens forskningshypotes var att arbetslösa (och därmed låginkomsttagande) kvinnor är mest utsatta för stress som sjukskriv-ningsorsak. Hypotesen har testats på 20953 personer, varav 63 % var kvinnor och 37 % var män. Samtliga undersökningsdeltagare var bo-ende i Skåne län. Gruppen representerar alla som varit sjukskrivna i minst 60 dygn vid mättillfället. Denna undersökning visar klart att det är anställda kvinnor i åldern 30-49 år, med en sjukpenninggrundande inkomst på över 201000 kronor per år, som är mest utsatta för stress.

Studien utgår från några pedagoger som gått utbildning i ICDP-Vägledande samspel, ett empatibaserat program som sätter fokus på en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lärare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhållningssätt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP.Studien baseras på observationer och på samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger på pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingår även skrivuppgifter från kursdeltagare där de delger vad ICDP-kursen givit dem.Analysmetoden i studien är fältanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förståelsen av beteenden och händelser.

Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden. Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig.

BakgrundPå en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående.

Cancer är idag den grupp av sjukdomar som människor mest befarar att drabbas av och sjukdomarna ökar kontinuerligt. Detta innebär att varje verksam sjuksköterska någon gång i sitt yrkesverksamma liv sannolikt kommer att ansvara för omvårdnad av en patient med cancer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer. Elva studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att utvecklas genom värdefulla möten, att sakna tid och rum, att känna sig sårbar och emotionellt dränkt samt att önska erfarenhet och stöd.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården..

Fetma är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohälsa hos patienter. Genom att veta patienternas svårigheter och möjligheter underlättar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt måste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet är att beskriva svårigheter och möjligheter som kan påverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma.