Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser från barndomen.

Vården på en intensivvårdsavdelning är högteknologisk där tekniken ses som ett hjälpmedel i vårdandet för intensivvårdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företräde i intensivvårdssjuksköterskans arbete på bekostnad av patientens behov av mänsklig närhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmänsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvårdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet är inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie där syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne på patientsal genomförts, på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige.

Patienter från andra kulturer blir en allt vanligare patientgrupp eftersom invandringen ökar och genom att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Tretton vetenskapliga artiklar från åren 2000-2010 analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sex kategorier framkom: kommunikation påverkar relationen och handlingar: närståendes medverkan är en tillgång men även ett hinder: försöka förstå patienters kultur och annorlunda beteende: tillgodose behov och ge individanpassad vård är svårt: kunskap och utbildning är viktigt för en ökad förståelse: arbetet är krävande men utvecklande. Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter från andra kulturer var utvecklande och givande.

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter.

BakgrundPå en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Dagligen söker många patienter sig till akutmottagning, dessa patienter är oftast oroliga och ångestfyllda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kritiska aspekter av bemötande bl a gällande information, trygghet och bekräftelse hos patienter som söker på en akutmottagning. Granskning och bearbetning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes för att besvara syftet. Resultat av denna studie visar att många gånger brister det i informationen angående väntetider. Många känner sig otrygga och känner att de inte blir bekräftade som människa.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med äldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem äldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna låg fokus på följande frågeställningar, förekommer specifika drag hos en äldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med äldre patienter och har psykoterapeutens egen ålder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med äldre patienter. Resultatet visar att åldras är ett nytt livsskede i en människas liv, som innebär förluster, sorger men också utveckling och fördjupad självkännedom. En tid av försoning och integritet.

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmänt tillgänglig plats. De objekt som undersöks är konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de två förstnämnda. Syftet med är att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och på så sätt försöka utröna om ett konstnärligt förhållningsätt kan appliceras i platsskapandet även inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan väcka medvetenhet om en plats och stärka platsens identitet.