Akutmottagningar idag fÄr ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen pÄ akutmottagningen stÀlls dÄ inför en situation dÀr de inte hinner informera och förbereda barnet pÄ vad som ska ske. Detta kan skapa en otillrÀcklighetskÀnsla hos anestesisjuksköterskorna pÄ operation som dÀrmed fÄr ta hand om ett barn som inte Àr förberett pÄ vad som kommer att hÀnda. Att skapa förtroende hos barnet Àr en process som inte kan skyndas pÄ och krÀver mycket tid Ànda frÄn första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier pÄ i detta möte.

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Patienter med cancerdiagnos Àr i riskzonen för att bli malnutrierade. Sjuksköterskor kan möta patienter med cancerdiagnos och dÀrför Àr det viktigt att ha kunskap och förstÄelse om malnutrition och hur det med hjÀlp av bedömningsstöd kan identifieras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bedömningsstöd och bedömningsinstrument som sjuksköterskor kan anvÀnda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. Metoden var en litteraturstudie vilken utformades utifrÄn Polit och Beck niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Den hÀr studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som Ànnu inte har ett verbalt sprÄk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att fÄ syn pÄ vad som hÀnder i samspelet mellan barnen. Det som vÀckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp pÄ förskolan oftast inte ser ut att leka med nÄgon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den hÀr studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare Àr samspel och lek mellan barnen.I tidigare smÄbarnsforskning anses att det inte förekom nÄgot samspel för barn före tre Ärs Älder utan det har hÀvdats att hÀrmandet Àr det beteende som var det mest framtrÀdande hos barn i den Äldern.

SAMMANFATTNING Att möta och vÄrda personer som Àr allvarligt sjuka och döende Àr svÄrt. Syftet med studien var att belysa pÄ vilket sÀtt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstÄs med hjÀlp av Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori. Studien Àr litteraturbaserad och bygger pÄ engelsksprÄkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger pÄ sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem Àr kvalitativa studier och en Àr litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient Àr av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvÀgar och socialt samspel för att fÄ patienten att uppleva livskvalitet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primÀrvÄrden beskriver att de förhÄllersig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syftegenomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primÀrvÄrden.FrÄgestÀllningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för instÀllning till samtal omsex och sexualitet i terapier med sina patienter? NÀr talar samtalsterapeuterna i studien medsina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom omrÄdet sex och sexualitet, talarsamtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studienmed sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuternaofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien omrÄdet som viktigtoch att Àmnet kunde initieras bÄde av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togsbland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samtsexuell identitet..

Bakgrund: Mat och mÄltiden belyses ofta ur ett nÀringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av nÀring Àr nödvÀndigt för det fysiska vÀlbefinnandet, sÀrskilt efter en skada eller sjukdom dÄ nÀring hjÀlper kroppen att lÀka. DÄ vÀlbefinnande Àr ett fenomen relaterat till hela mÀnniskan, sÄ vÀl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att mÄltidens pÄverkan pÄ det fysiska vÀlbefinnandet Àven speglas i det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad mÄltiden har för betydelse för vÀlbefinnandet hos en patient i behov av omvÄrdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Alkoholism Àr en sjukdom som orsakar tvÄ och en halv miljon dödsfall varje Är runtom vÀrlden. Alkohol skadar sjÀlen och kroppen frÄn topp till tÄ. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem Àr en av förutsÀttningar för att stödja patient i hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem Àr bland personal inom primÀr vÄrd och inom somatiska vÄrdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och pa?bo?rjar behandling med peritonealdialysbehandling o?kar varje a?r i Sverige. Kronisk njursjukdom a?r ett irreversibelt tillsta?nd som kra?ver behandling med dialys fo?r fortsatt o?verlevnad. Att leva med dialysbehandling inneba?r att patienters livssituation fo?ra?ndras.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhÄlla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN anvÀnds pÄ mÄnga intensivvÄrdsavdelningar fÄr patienter sÀllan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvÀrdera införandet av flödesschema för enteral nutrition pÄ en neurokirurgisk intensivvÄrdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata frÄn förgruppen (n =28), fem mÄnader innan införandet av flödesschemat och data ifrÄn eftergruppen (n =20), fem mÄnader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.