Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

SammanfattningBakgrund:Samlingen Àr i stort sett det enda tillfÀllet under dagen dÄ alla barn Àr samlade samtidigt och blir dÄ en möjlighet för pedagogen att se och bekrÀfta dem. För att skapa ett sÄ bra samspel som möjligt gÀller det att anpassa samlingen utifrÄn barnens intressen, det Àr viktigt att samspelet och kommunikationen Àr av betydelse för barnen. I vÄr undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det Àr nÄgon skillnad i bemötandet beroende pÄ om det Àr en pojke eller flicka.Syfte: VÄrt syfte med studien var att fördjupa oss i Àmnet samspel, i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi valde att utgÄ ifrÄn var:? Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?? Bemöts flickor och pojkar pÄ olika sÀtt i samlingen?Metod: Resultatet grundas pÄ kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhÄlla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN anvÀnds pÄ mÄnga intensivvÄrdsavdelningar fÄr patienter sÀllan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvÀrdera införandet av flödesschema för enteral nutrition pÄ en neurokirurgisk intensivvÄrdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata frÄn förgruppen (n =28), fem mÄnader innan införandet av flödesschemat och data ifrÄn eftergruppen (n =20), fem mÄnader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

Bakgrund: Allt mer av den palliativa vÄrden bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor trÀffar ofta nÀrstÄende som vÄrdar svÄrt sjuka och döende personer i hemmet. VÄrden idag tar inte vara pÄ de nÀrstÄendes möjligheter och kunskaper. VÄrdpersonalen fokuserar pÄ den sjuke och glömmer bort de nÀrstÄendes behov. Syfte: Var att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av att leva nÀra en svÄrt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som anvÀndes var en sjÀlvbiografistudie, dÀr materialet analyserades med en narrativ metod.

Multipel skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som drabbar frÀmst unga individer. MS Àr en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen bestÄr mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att fÄ diagnosen MS pÄverkar naturligtvis livskvaliteten hos en mÀnniska. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Introduktion. Arbetet pÄ en akutmottagning prÀglas av korta möten och samtal. I dessa korta möten skall patienten kunna förmedla och sjuksköterskan uppfatta det som Àr orsaken till patientens besök pÄ akutmottagningen. Bakgrund. Akutmottagnings verksamheten har under senare Är förÀndrats frÄn att ta emot svÄrt sjuka eller traumatiserade patienter till att ta emot mer blandat patientklientel.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: FörÀldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett kÀnslofyllt lÀge dÀr stress lÀtt uppstÄr. FörÀldrar tar pÄ sig mer ansvar Àn de klarar av, vilket Àr energikrÀvande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har dÀrför en betydelsefull roll för det stöd som förÀldrarna Àr i behov av och det Àr viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vÄrd av akut sjuka barn. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades pÄ vÄrdvetenskapliga artiklar frÄn hela vÀrlden.

En vanlig vÄrdform i livets slutskede Àr i form av öppenvÄrd i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebÀra att vara svÄrt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrÄn följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick pÄ det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svÄrt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha vÀrdighet.

Mobil IntensivvĂ„rds Grupp (MIG) Ă€r ett relativt nytt koncept i vĂ„rden som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger pĂ„ att tidigt identifiera den svĂ„rt sjuka patienten genom enkla mĂ€tmetoder för att snabbt kunna behandla och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. PĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har dĂ€refter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet Ă€r kopplat till ett utbildningsprogram.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/ OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

TrycksÄr medför lidande för patienten, förlÀngd vÄrdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhÀllet. Ett första led i prevention och behandling av trycksÄr Àr riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstÄnd har förÀndrats under vÄrdtiden samt patienter som skrivs ut frÄn sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende anvÀndande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksÄr pÄ UMAS. Statistik frÄn tre kliniker pÄ UMAS har sammanstÀllts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

I Sverige Ă€r barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer Ă€n knappt 2 Ă„r dĂ„ vi Ă€r ledande inom hemsjukvĂ„rd och mĂ„nga vĂ€ljer att vĂ„rda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla ErstagĂ„rden i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vĂ„rd i antingen ett terminalt syfte eller för vĂ€xelvĂ„rd, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 dĂ„ Helen House, i England, öppnade som vĂ€rldens första barn- och ungdomshospice. I lĂ€nder som England och USA har de kommit lĂ„ngt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trĂ€dgĂ„rdar för barn- och ungdomshospice. MĂ„let med arbetet Ă€r att med Lilla ErstagĂ„rden som exempel ta fram förslag pĂ„ hur man kan utforma en hospicetrĂ€dgĂ„rd med fokus pĂ„ barns och ungdomars behov av natur.