Vad säger litteraturen samt barn själva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vänskap och vilka känslor finns med när barn leker? Vi tycker det är intressant och kommer att belysa detta utifrån vår problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i åldrarna fyra och fem år. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken är för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna är för barn. Våra teoretiska grunder vilar på Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

De patienter som behandlas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är svårt sjuka och deras behov av vård kan inte tillgodoses på en allmän vårdavdelning. På IVA är patienterna kopplade till medicinskteknisk utrustning vilken övervakar vitalparametrarna dygnet runt samtidigt som personal finns närvarande på rummet. När patiententens tillstånd stabiliserats blir ett avdelningsbyte aktuellt. Hur påverkas patienten av överflyttningen? Syftet med denna studie är att granska, sammanfatta och beskriva forskningsresultat om patienters upplevelser av att överflyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning.

Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England på 1960-talet upptäckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras närstående och såg ett behov av att ha familjen och de närstående involverade i patientarbetet. För att svårt sjuka och döende patienter och deras närstående skulle få en vård som inkluderade flera dimensioner krävdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mål, bästa möjliga livskvalitet. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra närstående delaktiga inom palliativ vård. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehållsanalys användes.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete.Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier.Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats.Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter. .

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande höra ihop eller är de två tingen helt skilda ifrån varandra? Utifrån en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lärande. Studien visar på att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lärande, men även en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lärande, där barn leker för skojs skull och övar för ett lärande. Pedagogerna lägger stor vikt på lärandet i leken och namnger några av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, språk, social kompetens samt turtagning. Likaså är barnen medvetna om att de lär sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lärande som sker.

Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen på en förskola. Vilket inflytande barn ges är nära sammanlänkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. Frågeställningarna är:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts på en avdelning med nio tvååringar.

I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger.

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebär en stor omställning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per år i njursvikt som kräver behandling. Många patienter som går i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte går att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens påverkan på patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades på totalt 17 vetenskapliga artiklar där tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

Abstrakt: Beslut gällande patienters HLR-status fattas av läkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vård. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka några frågor kring HLR/ej-HLR vid vård i livets slutskede. Metoden var en systematisk litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn.

Bakgrund: Undernäring är vanligt förekommande inom den svenska vården. Att upprätthålla en god nutritionsstatus och att få i sig tillräckligt med protein är av stor betydelse för en patients tillfrisknande. Vid sjukdom är det vanligt att aptiten minskar och att den sjuke drabbas av illamående, trötthet och smärta och därför inte vill eller orkar äta tillräckligt stora portioner med mat. Ett sätt att hjälpa svårt sjuka patienter att få i sig tillräckligt med energi är att servera en så kallad E-kost: protein- och energirik kost. E-kosten består av mer energität mat och därav mindre portioner samt en hög andel protein.Syfte: Syftet med uppsatsen var att utveckla menyn för E-kost till en flerrättersmeny på ett utvalt lasarett samt att utvärdera densamma med hjälp av enkätundersökningar.Metod: En meny togs fram där lunch och middag bestod av fyra små rätter.