Syftet med studien var att erhÄlla förstÄelse för hur kontakten med personalen till vuxnabrukare vid LSS-boenden upplevs ur ett förÀldraperspektiv. Genom att sÀtta förÀldrarnai fokus, önskade vi fÄ kÀnnedom om de handlingssÀtt som frÀmjar ett bra samspel.Fokuserade omrÄden var kommunikation, samarbete, inflytande och förvÀntningar.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ fÀder och tre mödrar varsbarn bor pÄ gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades ochanalyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen gjordes med hjÀlp avrollteorin. Respondenterna uttryckte bÄde likartade och skilda upplevelser av kontaktenmed boendepersonalen.

AnhörignÀrvaro vid Äterupplivningsförsök har varit en debatt som pÄgÄtt sedan 1980-talet. LÀnge har det funnits en allmÀn förestÀllning bland sjukvÄrdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte fÄr störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas upplevelser och erfarenheter nÀr en nÀrstÄende genomgÄr ett Äterupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att nÀrvara eller ej, att bearbeta kÀnslor efter Äterupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten.

Studien avser att spegla tvÄ lÀrares dagliga verksamhet pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena lÀraren har varit yrkesverksam i över trettio Är, den andra i ett Är. Syftet Àr att titta nÀrmare pÄ lÀrarnas arbete med utgÄngspunkt i samspel, sprÄkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. UtifrÄn syftet har frÄgestÀllningar skapats. TvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, anvÀnds för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Resultatet av vÄr studie visar pÄ tydliga skillnader i lÀrarnas sÀtt att undervisa.

Bakgrund: SmÀrta frÄn rörelseorganen ligger bakom mÄnga sjukskrivningar. För att stÀrka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle fÄ prestationsersÀttning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser frÄn Rehabgarantin i primÀrvÄrden. Denna uppsats beskriver ett sÄdant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förÀndringsarbetet Àr att patienter med lÄngvarig vÀrk ska fÄ ett snabbt och adekvat omhÀndertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.StudiefrÄgor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering pÄ en primÀrvÄrdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal pÄ vÄrdcentralen, har pÄver-kat skapandet av ett smÀrtteam pÄ vÄrdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler Àr relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta Àr en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: FrÄgeformulÀret SF-36 anvÀndes för att mÀta livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med CHF (n = 28) samt nÀrstÄende till patienter med MS (n = 19). De nÀrstÄende valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan nÀrstÄende till patienter med CHF respektive MS gÀllande fysisk hÀlsa, dÀr nÀrstÄende till patienter med MS har skattat högre fysisk hÀlsa. NÀrstÄende till patienter med CHF skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och nÀrstÄende till patienter med MS skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: NÀrstÄende till patienter med CHF skattade signifikant lÀgre Àn nÀrstÄende till patienter med MS gÀllande fysisk hÀlsa.

Begreppet palliativ vÄrd började anvÀndas pÄ 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vÄrd stÄr för lindrande och stödjande vÄrd i ett skede dÄ patientens sjukdom inte lÀngre anses botbar. Det huvudsakliga mÄlet blir dÄ att lindra smÀrta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och nÀrstÄende. Sjuksköterskans roll i den palliativa vÄrden Àr att kÀnna in och bekrÀfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvÄrdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors kÀnslor, tankar och upplevelser av att vÄrda patienter palliativt i hemmet.

NÀr patienter fÄr diagnosen amyotrofisk lateralskleros (ALS) stÀlls hela tillvaron pÄ sin spets. DÄ ALS Àr en kronisk sjukdom kommer döden nÀrmare för varje dag. Hela sjukdomsförloppet innebÀr en förÀndrad livsvÀrd och ett outhÀrdligt lidande för patienten och dennes anhöriga. FaststÀllande av diagnos tar oftast lÄng tid och vÀntan Àr lÄng för patienten vilket kan resultera i kunskapssökande pÄ annat hÄll. Vissa patienter har redan en misstanke om vilken sjukdom de drabbats av innan lÀkaren faststÀllt diagnosen.

Syftet med denna studie Àr kunna uppmÀrksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrÄn en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om nÀr samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill sÀga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt sjÀlv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och nÀr barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av sjÀlv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstÄ sig sjÀlv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraÄringars lek pÄ en förskola för att uppmÀrksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lÀr sig förstÄ sin omvÀrld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som gÄr att veta. Kommunikationen Àr en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstÄr redan i tidig Älder dÄ barn uttrycker sig genom kroppssprÄket det vill sÀga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lÀrande.

Satsningar pÄ en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan pÄ sikt ge sociala, hÀlsomÀssiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat vÀlbefinnande och minska stress hos sÄvÀl patienter som personal pÄ sjukhus. Arbetets syfte Àr att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen pÄ ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta Àldre och funktionsnedsattas behov av tillgÀnglighet, dÀr mÄlsÀttningen Àr att gestalta en vilsam, lÀkande miljö för bÄde patienter, anhöriga och personal pÄ sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för ÄterhÀmtning och hÀlsa. Gestaltningsaspekter att ha i Ätanke vid utformning av utemiljöer för Àldre och sjuka har sammanstÀllts dÀr tillgÀnglighetsanpsassning och medveten vÀxtgestaltning Àr central.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende pĂ„ vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i tvĂ„ olika miljöer, inne i klassrummet och ute pĂ„ skolgĂ„rden, vid totalt tvĂ„ lektionstillfĂ€llen. De redskap som anvĂ€ndes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan pĂ„ elevernas sociala samspel. Det framkom Ă€ven att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att ta reda pÄ och förse djursjukvÄrden med information kring akut- och intensivvÄrd inriktad mot omvÄrdnad samt smÀrtutvÀrdering pÄ kanin, för att pÄ sÄ sÀtt försöka höja standarden pÄ kaninsjukvÄrden. Kaniner som bytesdjur försöker dölja smÀrta och sjukdom, nÄgot som gör att de kan vara kritiskt sjuka innan det upptÀcks och det kan dÄ vara svÄrt att bedöma hur sjuka eller smÀrtpÄverkade de Àr. Samtidigt Àr kaniner extremt lÀttstressade och det Àr mycket viktigt att hela tiden hÄlla dem i en miljö och hantera dem pÄ ett sÀtt som inte Àr stressande för dem. En första bedömning av kaniner innebÀr att ta reda pÄ hur sjuka de Àr, parametrar att utvÀrdera Àr bland annat andning, cirkulation, temperatur och mental status. För kritiskt sjuka kaniner kan stabiliserande ÄtgÀrder vara nödvÀndiga innan en noggrannare undersökning kan Àga rum.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

En av de viktigaste aspekterna i omvÄrdnad Àr betydelsen av mÀnsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vÄrdgivare. Anorexia Nervosa Àr en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktÀr och vÄrdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. MÄlet med denna studie var att nÄ en djupare förstÄelse för den mÀnskliga kontaktens betydelse i omvÄrdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vÄrdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mÀnskliga kontaktens betydelse i möten med vÄrdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig pÄ sex sjÀlvbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa.