Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje Är. Socialstyrelsen publicerade i slutet av Är 2013 en ny vÀgledning ?VÄrd av extremt tidigt födda barn?. Ett av de omrÄden som har prioriterats Àr neonatala transporter. Betydelsen av en vÀl fungerande transportorganisation Àr nödvÀndig för att skapa en sÀker och jÀmlik vÄrd för denna patientgrupp.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hĂ€lsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmöhögskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2006. En kronisk sjukdom Ă€r nĂ„got som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt pĂ„verkar livet.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Flera studier har visat pÄ en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos förÀldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehÄllet i Äterupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos förÀldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 förÀldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade pÄ PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehÄllsanalys.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid och detta Àr bÄde ett komplext och kontroversiellt Àmne som diskuteras flitigt runt om i vÀrlden. En uttalad önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid kan ha mÄnga olika betydelser och bör förstÄs utifrÄn varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid.Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgÄngspunkten för diskussionen.Resultat: NÀr patienter, pÄ grund av vad de upplever som ett omÀnskligt lidande, uttalar en önskan om att fÄ avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga grÀnser. De uttrycker Àven ett behov av stöd och av att fÄ samtala.Diskussion och slutsats: MÄnga sjuksköterskor upplever en rÀdsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osÀkerhet och svÄrigheter nÀr de vÄrdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid.

I den svenska vÄrdpraxisen ses förÀldrar som en grupp individer som Àr med sitt sjuka barn pÄ sjukhuset. Det finns forskning som visar att förÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sina barn samt att de har förvÀntningar pÄ vÄrdmötet. Syfte med detta arbete Àr att belysa förÀldrars upplevelser nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att förÀldrarna vill vara delaktiga i vÄrden av sitt barn, samtidigt som det finns för-vÀntningar pÄ förÀldrarna att medverka.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Kritiskt sjuka barn som vÄrdades pÄ intensivvÄrdsavdelning vÀckte svÄra kÀnslosamma reaktioner hos förÀldrarna. Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars upplevelse av omvÄrdnaden av sitt barn pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjÀlp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förÀndrade utseende och smÀrta hade betydelse för hur förÀldrarna upplevde barnets sjukdomstillstÄnd.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillÀmpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna var: Hur      uppmÀrksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begrÀnsningar att uppmÀrksamma      barn till psykiskt sjuka förÀldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀndes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmÀrksammas pÄ olika nivÄer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om förÀldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta Àr dock vÀldigt personberoende och inte styrt av rutiner pÄ enheterna och skiljer sig mellan enheterna dÀr psykosenheten trÀffar barn i större utstrÀckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjÀnsten och hÀr sker samverkan medan övrig samverkan Àr nÀstan obefintlig.