Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Barns sÀtt att uttrycka sig varierar mycket frÄn vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svÄrt att vÄrda barn med smÀrta. I prehospital vÄrd möts man av barn med smÀrta och situationen kan göra det svÄrt att smÀrtbedöma barnet. Vid behandling av smÀrta Àr smÀrtskattningsinstrument ett redskap för att fÄ ett konkret vÀrde pÄ smÀrtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika Äldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smÀrtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Psykiatrin Àr ett aktuellt Àmne i dagens debatt. Ofta aktualiseras problematiken kring psykiskt sjukas situation efter att nÄgot hemskt vÄldsbrott skett. Medierna rapporterar om anhöriga som förgÀves sökt hjÀlp nÀr de anat att nÄgot hemskt kan komma att ske, dock utan respons. Det Àr lÀtt att genom medias rapportering fÄ uppfattningen att merparten av psykiskt sjuka Àr brottsbenÀgna. Sambandet mellan psykisk sjukdom och vÄldsbrott Àr dock enligt statistik inte pÄtagligt.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Barnsjuksköterskan pÄ neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras förÀldrar. Detta förutsÀtter en kunskap om vilka behov förÀldrar till barn pÄ neonatalavdelning har samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att förÀldrarna ska kunna utöva sitt förÀldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvÄrdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika behov förÀldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. SammanstÀllningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys dÀr flera olika Äterkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker förÀldrarnas beskrivna behov av anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt nÀrhet.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig nÀr ett barn drabbas av cancer och hur omvÄrdnadspersonal kan hjÀlpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades pÄ 15 vetenskapliga artiklar framtagna frÄn Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det Àr en stor kÀnslomÀssig pÄfrestning för de nÀrmast anhöriga nÀr ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev kÀnslor som oro, rÀdsla, Ängest och förtvivlan. Syskon kunde Àven kÀnna sig Äsidosatta, samtidigt som de kom nÀrmare sitt sjuka syskon.

För att hjÀlpa barn och ungdomar som lider av Àtstörningar krÀvs specialistkompetens inom omrÄdet. SpecialistsjukvÄrden mÄste kunna möta sÄvÀl nyinsjuknade som lÄngvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar pÄ tvÄ olika specialistenheter dÀr barn och ungdomar vÄrdas för Àtstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland Àven fÄr spendera tiden mellan tvÄ behandlingar pÄ sjukhuset. Under den lÄnga sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för bÄde förÀldrar och barn. Det Àr av stor vikt att samtala med barnen om det de gÄr igenom, dÄ det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och Àrlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivÄ.

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child?s situation, when a parent is suffering from mental illness.Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty.

Vart tionde barn som föds behöver vÄrd pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för förÀldrarna. Hela deras livsvÀrld förÀndras. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till hur förÀldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvÄrdnad och frÀmja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för förÀldrarna att knyta an till sitt barn. En försÀmrad anknytning kan pÄverka tillvÀxt och utveckling för barnet, samt förhÄllandet mellan förÀldrar och barn.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr cancer förÀndras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen Àr pÄfrestande pÄ alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hÀlsa pÄverkas finns bÄde hos förÀldrar och sjukvÄrdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hÀlsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som pÄverkade hÀlsan.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser nÀr deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), dÀrefter analyserades artiklarna och sammanstÀlldes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde fÄ vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvÄrdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd frÄn omgivningen samtidigt som de upplevde olika kÀnslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade pÄ psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vÄrden allt oftare trÀffar pÄ dessa patienter. Detta leder till höga krav pÄ denna yrkesgrupp, dÄ det finns begrÀnsat med kunskap inom psykiatri hos allmÀnsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie Àr att studera sjuksköterskors attityder och om dessa pÄverkar bemötandet och omvÄrdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstÄnd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006).