Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och pÄ fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsÀtt med barn med autism.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet pÄ en akutmottagning kan pÄverkas av olika saker. Patienter har ofta smÀrta, en del patienter Àr allvarligt skadade och vissa Àr i chocktillstÄnd. Och för vÄrdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vÄrd utan de mÄste Àven tÀnka pÄ att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna pÄ bÀsta sÀtt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning.

BakgrundFamiljen Àr en enhet dÀr beteendet hos en individ pÄverkar de andra. NÀr ett barn drabbas av svÄr sjukdom pÄverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen.Oavsett hur syskonrelationen ser ut sÄ betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen Àr ofta den nÀrmsta och lÀngsta relationen i livet. Syskon behöver fÄ vara tillsammans och det gÀller Àven vid sjukdom. NÀr ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hÀlsoproblem.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av nÀr det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frÄgestÀllningar som har varit utgÄngspunkt för studien Àr vilka dilemman framtrÀder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda pÄ detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det rÄder en osÀkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det Àr viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstÄr ett kritiskt lÀge. Det framkom Àven att förskolan Àr en miljö som Àr svÄr att hÄlla identitetsskyddad och att öppning och stÀngning av förskolan Àr kritiska moment utifrÄn en sÀkerhetssynpunkt.

Syftet Àr att fÄ en insikt hur det Àr att arbeta med barn i av sÀrskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förstÄelse inom Àmnet för oss som blivande pedagoger. FrÄgestÀllningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd? -Vad Àr viktigt i mötet och relationer med barn i behov av sÀrskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av sÀrskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkÀter och intervjuer. Vi kom fram till i vÄr undersökning att barn i behov av sÀrskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svÄrigheter har ökat med Ären och det Àr idag vanligt att de inte har nÄgon diagnos.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Short bowel syndrome (SBS) Àr ett tillstÄnd som uppkommer hos personer som har förlorat stora segment av tarmen vilket resulterar i malnutrition och de som har mindre Àn 2 meter tarm Àr mycket utsatta. Forskningen visar att det Àr mÄnga aspekter av livet som berörs för de personer som drabbats av SBS och det medför en förÀndrad livssituation för den sjuke personen. FörÀndringarna pÄverkar inte bara den som Àr drabbad utan Àven familjen, sÄ som en partner. För att öka vÄrdarens förstÄelse för dessa partners situation Àr det viktigt att uppmÀrksamma och belysa deras upplevelse. Syftet med studien Àr att belysa partners upplevelse av att leva med nÄgon som har SBS.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrÄgor vi stÀllde var hur förskollÀrare definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, hur förskollÀrare gör bedömningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur förskollÀrare tolkar förskolans uppdrag nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka dessa frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. FörskollÀrarna i vÄr studie sÄg begreppet som omfattande och det visade sig att det gÄr att lÀgga mÄnga olika innebörder i begreppet. I vÄr studie fann vi Àven att begreppet kan ha olika innebörder Àven för en och samma förskollÀrare.

Tidigare studier har fokuserat pÄ barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter Àr ett samlingsnamn för leukemi och nÄgra andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och frÀmst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

Fibromyalgi Àr en sjukdom som till viss del omgÀrdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga sÀkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist pÄ bekrÀftelse frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens sida. Genom denna brist pÄ bekrÀftelse kan en mÀnniska som redan Àr tyngd av sina symtom kÀnna sig krÀnkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. DÀrför Àr det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hÀlso- och sjukvÄrden och pÄ sÄ sÀtt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekrÀftande möte mellan sjukvÄrdspersonal och patient.

Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.

ABSTRACTVĂ€xjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvĂ„rd, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn,sexuella övergrepp, kĂ€nslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förstĂ„else för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta kĂ€nslor och tankar som kan uppstĂ„ i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn. Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrĂ„n ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrĂ„n von Wright och Buber. Resultatet av vĂ„r undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen Ă€r som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.