This essay discusses the interaction between the authorities in Nacka municipality in Sweden and supervisors within the eldercare. In Nacka politicians have gradually started delegate responsibility for how care-giving for the elder should be done and focus instead on formulating economical objectives and overall rules. It is up to the approved supervisors of eldercare to deliver good care and quality. The method chosen to accomplish this is public choice. This method is a part of the big New Public Management (NPM) reform which have had a big impact on Swedish public sector since the 1980ÂŽs.

Laborationer utgör ett centralt innehÄll inom den svenska biologiundervisningen. Elever mÄste lÀra sig arbeta laborativt för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svÄrt att som lÀrare förmedla dessa pÄ ett meningsfullt sÀtt. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur biologilÀrare tÀnker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det Àr ett brett arbetsomrÄde och mÄlen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

The increased frequency of reported Methicillin-resistant Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) is of great concern to small animal healthcare due to limited options of antimicrobial therapy. The aim of this literature study is to investigate 1) characteristics and classification of S. pseudintermedius, 2) resistance mechanisms and emergence of MRSP, 3) risk factors for selection of MRSP, and 4) clonal distribution around the world. S. pseudintermedius is a skin and mucosal commensal in healthy dogs and cats, but can cause infections, including pyoderma. Beta-lactam antibiotics inhibit bacterial growth by binding to the penicillin binding protein (PBP), a vital enzyme in the synthesis of the bacterial cell wall.

Med den hÀr uppsatsen vill jag belysa estetikÀmnenas roll och status i tvÄ grundskolor i en medelstor vÀstsvensk stad. Jag vill Àven se i vilken mÄn de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mÄn lÀrarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det hÀr syftet har min metod blivit en enkÀtundersökning dÀr pedagoger frÄn de bÄda skolorna har fÄtt besvara frÄgor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrÄn tre kategorier: skola, Älder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen Àr att bilden Àr den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Flooding events are no longer rare, floods occur all over the world. Accordingly, it is vital for the society and different authorities to work with flood mapping. To meet the goal of Uppsala kommun to map the risks of floods in Uppsala lÀn, a map of the different areas around FunboÄn which are inside the area of risk for flooding have been developed.In the work, cross sections and the water flow have been measured. Moreover, an echo-sounding have been carried out in FunboÄn to map the bottom topography. From the bottom map and laser scanned data covering the study area, a terrain model was created.

Denna studie syftar Ă„t att ta reda pĂ„ pedagogers definition av begreppet kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I litteraturgenomgĂ„ngen förklaras begreppen kultur, kulturkrock och kulturmöte. Även styrdokumenten och arbetssĂ€tt som gynnar skapandet av kulturmöte tas upp. Vi har utgĂ„tt frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebĂ€r att lĂ€rande sker i mötet med andra mĂ€nniskor. Undersökningen Ă€r av kvalitativ art och semistrukturerade intervjuer har genomförts.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke pÄ samhÀllets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De tvÄ övergripande frÄgorna jag sökte svar pÄ utifrÄn en mÀngd delfrÄgor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som Àmne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen vÀrldsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har pÄverkat vÄrt samhÀlle och dÀrmed Àven skolan. Jag redogör Àven för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser Àr religionsÀmnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhÀlle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkÀtundersökning bland gymnasieelever med frÄgor som pÄ olika sÀtt knöt an till mitt syfte och mina tvÄ övergripande frÄgor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i samhÀllskunskap arbetar med begreppen jÀmstÀlldhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte Àr jÀmstÀllt i skolan idag. Vilka problem uppstÄr i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför Àr inte skolan jÀmstÀlld idag? FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Hur arbetar en grupp samhÀllskunskapslÀrare med begreppen genus och jÀmstÀlldhet i dagens gymnasieskola? Vilka svÄrigheter identifierar dessa lÀrare i arbetet med dessa begrepp? Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap har intervjuats. UtifrÄn Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

VÄrt syfte med det hÀr examensarbetet var att se hur lÀrare arbetar nÀr de har tillgÄng till ett naturreservat som ligger i nÀrheten till skolan. Vi ansÄg det nödvÀndigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik Àr och Àven göra en beskrivande del av naturreservatet, KÀrna Mosse.Utomhuspedagogiken Àr inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lÀra, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan mÀnniskor och naturen Àr viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat pÄ fördelarna som denna form av inlÀrning för med sig. Det har Àven varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A pÄ gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkÀt och intervjuer har gjorts för att fÄ inblick i hur gymnasielÀrare i matematik tÀnker kring och anvÀnder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan pÄverka lÀrares val av bedömningsform samt vad lÀrare vÀrderar vid betygsÀttning. UtifrÄn styrdokumenten framgÄr tydligt att lÀrare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, dÀr eleven fÄr visa pÄ bÄde muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska Àven strÀva mot att eleven ska fÄ visa dessa resonemang bÄde enskilt och i grupp.