Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg. Studien kommer presentera fyra lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare Är genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lÀrarna Àr eniga om att dans Àr ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde anvÀndas i undervisningen rÄder det delade meningar om.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.

Kreativitet i pedagogernas vÀrld Àr en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De Àr bÄda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och Àr intresserade av hur kreativiteten anvÀnds i skolan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra yrkesverksamma pedagoger ser pÄ kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lÀrandet. Undersökningen utgÄr frÄn tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jÀmförs svaren med de analyserade intervjuerna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kunskapsprov överensstÀmmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina tvÄ frÄgor som jag hade för avsikt att fÄ besvarade var dessa.? Hur överensstÀmmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i lÀroplan och programmÄl?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrÄn begrepp ur lÀroplan och kunskapssyn. Dessa Àr: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssÀtt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssÀtt, utrustning, estetisk, etik, tillgÄng till lÀromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrÄn vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer nÄgon gÄng, men ingen provform Àr heltÀckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mÀter fakta och memorerande kan klart hÀnföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lÀrande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lÀrande..

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrÄn etnisk, kulturell och religiös hÀrkomst. Fokus ligger pÄ skolans styrdokument och den teoretiska utgÄngspunkten Àr den universalistiska och mÄngkulturalistiska perspektiven pÄ hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rÀttigheter den ska kunna Ätnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spÀnningar dem emellan. Slutsaten Àr att bÄda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spÀnningar faktiskt existerar. DÀr till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mÄngkulturalistiska.

VÄrt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att se hur förÀldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men Àven synliggöra Äsikter kring Àmnet frÄn vÄrdnadshavares samt förskollÀrares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs förÀldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna Äsikt speglas i vÄrt resultat dÀr majoriteten av respondenterna anser att förÀldrasamverkan Àr vÀrdefullt. Grunden för förÀldrasamverkan Àr lyhörd personal som frÀmjar goda sociala relationer. Det Àr ocksÄ en verksamhet som delger vÄrdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande.

Syftet med denna uppsats var att jÀmföra diskurser med nyutbildade slöjdlÀrares resonemang om skolslöjd och hÄllbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie dÀr fem nyutbildade slöjdlÀrare ingick. UtifrÄn de Àmnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var Äterbruk, materialhushÄllning, reparationer, teori i slöjd, Àmnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. InnehÄllet i nÄgra av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Uppsatsen handlar om hur historielÀrare tÀnker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nÄ de ambitiösa mÄlen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter sÄ att elever kan förstÄ och bli intresserade av historia samt hur lÀrarna konkret lÀgger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielÀrare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in pÄ band medan den fjÀrde antecknades. Intervjuerna skrevs ut frÄn band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar pÄ vikten av att lÀraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvÀndiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling frÄn lÀraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.

Syftet med min undersökning Àr att ge en bild av hur lÀrare kan förhÄlla sig till det vidgade textbegreppet och hur lÀrare och elever kan förhÄlla sig till elevers fritidstexter. Det empiriska materialet Àr insamlat med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Informanterna bestÄr av tvÄ lÀrare samt sex elever, tre frÄn sjunde och tre frÄn Ättonde grundskoleÄret. Mina resultat visar att ingen av de tvÄ intervjuade lÀrarna visar sig kunna definiera det vidgade textbegreppet, men de stÀller sig positiva till en vidgad lÀsning. Dock tillÀmpar ingen av dem en sÄdan i nÄgon större utstrÀckning.

Syftet med vÄr studie var att se om simundervisningen i skolan ser olika ut beroende pÄ hur lÄngt skolan har till simhallen samt vad som görs för att eleverna skall nÄ de uppsatta mÄlen i de nationella styrdokumenten. Vi har genomfört vÄr studie i Ärskurs fem och nio med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa kompletterande intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av 162 elever. Utav dessa gÄr 85 elever i Ärskurs fem och 77 elever i Ärskurs nio. Antalet femteklassare med nÀrhet till simhall var 54 stycken och antalet femteklassare med lÄngt till simhallen var 31 stycken.

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillÀmpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. GenomgÄende för all litteratur och övriga kÀllor som viuppmÀrksammar i detta kapitel Àr att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolÀmne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ livskunskap som Àmne i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi vill försöka svara pÄ genom vÄr undersökning Àr:- Vad Àr livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ en fenomenografisk forskningsansats. VÄrt redskap varhalvstrukturerade intervjuer.