Denna uppsats handlar om lÀrares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den fÀrdiga texten att ta hÀnsyn till. Dock innebÀr processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssÀtt, och det kan av den orsaken vara svÄr att bedöma. DÀrför undersöks i denna uppsats nÄgra lÀrares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma nÄgot sÄ komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga hur fem svensklÀrare sÀger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gÀller undersökningen hur lÀrarnas bedömningar förhÄller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhÄllningssÀtt de anvÀnder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lÀrarna tror att deras bedömningar kan pÄverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgÄngspunkten Àr samtalsintervjuer med fem svensklÀrare frÄn tvÄ olika högstadier, hÀr kallade Söderskolan och Nordskolan.

Avsikten med det hÀr arbetet Àr att undersöka vad elever i skolÄr 4-6 har för attityd till skolÀmnet geografi och vad de intresserar sig för inom Àmnet. DÀrtill vill jag jÀmföra detta med lÀrares innehÄllsval i Àmnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkÀter kom jag fram till att attityder till geografi formas av mÄnga faktorer dÀr lÀrarens attityd till geografiÀmnet, instÀllning till hÄllbar utveckling, val av arbetsmetod och innehÄll kan avgöra hur en hel skolklass förhÄller sig till Àmnet. NÀr lÀrare kÀnner att styrdokumenten inte ger tillrÀckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det Àr behÀndigt att anvÀnda lÀromedel som en snabböversikt av lÀroplanens innehÄll..

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska lÀroböcker i Àmnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framstÀllts i svenska historiska lÀroböcker under en tidsperiod mellan Ären 1900-2010. FrÄgor som stÀllts Àr i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förÀndring med tiden? Kan en Àndrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framstÀllningen som regenter finns det? Hur förÀndras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de lÀroböcker som har granskats Àr varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i lÀroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Studiens syfte var att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fÄnga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstÄ hur detta skulle kunna hanteras. För att svara pÄ syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del pÄverkar den sociala delaktigheten. pÄ bÄde gott och ont.

This study is about relocated students in the school. Research in this area is limited and the aim is to illuminate the area by listening to different people's voices that have been close to or involved in relocations. The study was made of a qualitative method and the collection of data was through interviews. A total of eight people were included in the study. The selected municipality is located in Sweden.

VÄr lÀromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utstrÀckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre lÀromedel i tyska. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrÄn variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrÄn teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka föresprÄkar sÄvÀl kreativitet som interaktion men ocksÄ varierande arbetsformer. Resultatet utifrÄn lÀromedelsanalysen av lÀromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna Àr starkt styrda och att det sÀllan ges utrymme för kreativitet. LÀromedel ska fungera som hjÀlpmedel för att eleverna ska uppnÄ de mÄl som stÀlls upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta lÀromedlen inte gör..

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, fÄ kÀnnedom om hur digitala verktyg anvÀnds av lÀrare i undervisningssyfte pÄ Södertörns högskola, samt studenters instÀllning till de medietekniska hjÀlpmedlen. Detta har gjorts med hjÀlp av observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar som genomfördes med lÀrare och studenter.Det resultat som observationerna gav stÀmde överens med resultatet frÄn intervjuer och enkÀtundersökningar. Studien visar att digitala verktyg anvÀnds sparsamt av lÀrare pÄ högskolan. FörelÀsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i sÀrklass det vanligaste undervisningsredskapet. LÀrarna har generellt en positiv instÀllning till digitala verktyg men pÄ grund av tidsbrist och begrÀnsningar i hur och vilka digitala hjÀlpmedel som fÄr anvÀndas i undervisningen hÀmmas de.

Studien Àr en diskursanalys av jÀmlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram trÀder en bild dÀr jÀmlikhet som begrepp och vÀrde skiljer sig mellan de nordiska lÀnderna men ocksÄ stora likheter. Kön Àr en överordnad jÀmlikhetsfrÄga samtidigt som det rÄder en tydlig hierarki mellan de grupper som sÀrskiljs frÄn majoritetsgruppen utifrÄn förestÀllningar om sprÄk och kultur.

Syftet med denna undersökning var att se hur verksamma förskollÀrare uppfattar förhÄllandet mellan barns sprÄkutveckling och dess sjÀlvkÀnsla samt hur de arbetar för att ge stöd i barns sprÄkutveckling. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som gÄr att sammankoppla till mitt Àmne, tidigare forskning samt vad styrdokumenten sÀger om sprÄkutveckling och sjÀlvkÀnsla/identitet. För att ta reda pÄ hur sprÄket pÄverkar sjÀlvkÀnslan valde jag att intervjua verksamma förskollÀrare i den dagliga verksamheten pÄ förskolan genom en kvalitativ intervju.Resultatet av min undersökning visar att trygghet Àr en av grundstenarna till en god sjÀlv-kÀnsla. FörskollÀrarna Àr ocksÄ mycket medvetna om hur viktigt ett bra sprÄk Àr för att uppnÄ detta, vilket visar sig dÄ de arbetar kontinuerligt för att frÀmja sprÄkutvecklingen..