Det hÀr Àr en studie som handlar om hur och om de estetiska uttrycken har gestaltats i en Är 1-2. Studien visar att det finns forskning kring hjÀrnan och dess uppbyggnad som stödjer styrdokumenten och det som finns skrivet angÄende tyngden av att anvÀnda de estetiska uttryckssÀtten.Studien har jag byggt upp kring syftet och syftesfrÄgorna genom att söka svar i observation och intervjuer. NÀr trianguleringen av observation och intervjuer var klar började bearbetningen av data som framkommit innan analys och resultatet kunde sammanstÀllas. Diskussionen kring sjÀlva arbetet Àr intressant i mÄnga avseenden men framför allt för att visa pÄ vad det Àr som Àr styrkan samt svagheten med studien.I slutet har jag gett förslag pÄ fortsatt forskning för att komma vidare i Àmnet kring de estetiska uttrycken i svenskÀmnet. Det finns alldeles för lite forskning som specificerar vad de estetiska uttrycken Àr..

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Syftet med studien var att om möjligt försöka ge en beskrivning till de metoder som anvÀnds i matematikundervisningen vid problemlösning inom gymnasieskolan, samt se huruvida lÀrarna tar hÀnsyn till lÀroplanen nÀr det gÀller problemlösning i undervisningen. Jag har i denna studie anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat fem gymnasielÀrare med olika grad av erfarenhet frÄn yrket som matematiklÀrare. Min slutsats som jag kan dra frÄn studien Àr att problemlösning anvÀnds i undervisningen, men inte i den grad som lÀrarna sjÀlva skulle önska. Detta beror till stor del pÄ tidsbrist enligt de intervjuade lÀrarna. Om man ser till lÀrarnas syn pÄ problemlösning, stÀmmer den vÀl överens med de gÀllande styrdokumenten som lÀrarna har att förhÄlla sig till, nÀmligen att problemlösning Àr ett viktigt inslag i utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik..

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslÀrare och specialpedagoger har om stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill Àven undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. UtifrÄn intervjuer har vi fÄtt insikt i vad yrkesgrupperna kÀnner till angÄende hjÀlpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehÄll vid stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. En av slutsatserna vi har dragit Àr att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn Àr den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslÀrare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part.

Studies have shown that air pollution, as well as bark fissure depth and sun exposure of a tree can have an effect on lichen growth as well as abundance of lichen species. The aim of this study was to find out the relative importance of these factors. 211 oaks in south eastern Sweden were surveyed for presence of 17 lichen species, as well as the total number of lichen species. Half of the trees were situated in urban areas and half in the countryside. For each tree the bark fissure depth was measured and the sun exposure of the trunk was estimated.

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematiklÀroböcker Àmnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgÄngspunkt frÄn ett antal egenformulerade analysfrÄgor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det Àr en förhÄllandevis liten andel av lÀroböckernas textuppgifter som har en trovÀrdig förankring i verkligheten, dÀr endast ett fÄtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat Àr att det finns en konflikt mellan de mÄl som stÄr skrivet i de nationella styrdokumenten och innehÄllet i lÀroböcker som anvÀnds i matematikundervisningen..

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

The aim of this bachelor?s thesis is to investigate how the activities of the public library are portrayed by the Swedish press. It poses the following questions: What kinds of public library activities are portrayed in the Swedish press? What image does this depiction purvey to the general public about the societal role of public libraries?A model of four library spaces developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen is used as the theoretical framework for this study. Qualitative content analysis is applied to 173 Swedish newspaper articles that describe public library activities.The analysis reveals that articles about many kinds of public library activities get published in the Swedish press, but that some activities occur more frequently than others.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.