VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och vÀrdegrundsfrÄgor till eleverna i skolan. Skolans vÀrdegrund ochuppdrag i 1994 Ärs lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns Àven gott om tidigare forskninginom omrÄdet, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som rÄder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och tvÄ intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tvÄ pedagoger som speciellt arbetat med etik och vÀrdegrundsfrÄgor genom att placera Àmnet livskunskap pÄ schemat.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i textilslöjd och textila hantverk förhÄller sig till och arbetar med bedömning och betygssÀttning inom sitt Àmne. Forskningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare; fyra grundskollÀrare i textilslöjd och tvÄ gymnasielÀrare i textila Àmnen. Analysen av intervjuerna Àr gjord enligt ett hermeneutiskt perspektiv, dÀr styrdokumenten för textila Àmnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgÄngspunkten. Resultatet visar pÄ att de centrala begreppen kreativitet och estetik som Äterfinns i styrdokumenten Àr flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmÀnt hÄllet. Samtliga intervjuade lÀrare Àr positivt instÀllda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, dÄ det innehÄller fler nivÄer.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med dyslexi. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna arbetar utefter vad teorierna och styrdokumenten sÀger eller om de arbetar pÄ egen hand efter egna erfarenheter och teorier. För att ta reda pÄ detta valde vi att göra bÄde personliga och mailintervjuer med bÄde lÀrare och specialpedagoger. VÄra resultat visade att de flesta arbetar efter teorierna och styrdokumenten. Alla vÄra respondenter anvÀnder sig av de hjÀlpmedel och ÄtgÀrder som finns att tillgÄ.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskÀmnet pÄ IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsÀttas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lÀrare som undervisar i bÄde IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder Àr en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de tvÄ lÀrare som undervisar i IB-svenska pÄ den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrÄn fallstudien Àr att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten Àr snÀvare Àn för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgÀngliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskrÀnker lÀrarnas frirum, bÄde det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Under min nÀst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lÀrarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras instÀllning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lÀrare/handledare med olika Àmnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn pÄ olika aspekter av projektarbetet. HuvudfrÄgan var, vad det var, som formade lÀrarnas instÀllning till projektarbetet. Tre förklaringsomrÄden/arbetshypoteser anvÀndes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.