Bakgrund: Varje år dör cirka 95 000 personer i Sverige, de flesta dör efter en längre tids sjukdom och vårdas sin sista tid i livet på särskilt boende eller i det egna hemmet. Sjuksköterskan kommer att stöta på dödsfall i olika situationer under hela sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor tillhör en yrkesgrupp som löper stor risk att konfronteras med känsloladdade möten och extrema situationer Kunskap om vad som påverkar sjuksköterskor och hur de förhåller sig till döden och döendet kan främja en mer öppen och medveten attityd i vårdarbetet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet i vården, samt vad som påverkar dem i deras förhållningssätt. Metod: Allmän litteraturstudie genom databassökningar.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevinflytande. Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till inflytande ofta begränsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera. Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebär att i de fall pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och inflytande än i de fall pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler är en nödvändighet..

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förståelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begränsningar de har fått i samband med de sexuella övergreppen på ett adekvat sätt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos våra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebär och den maktlöshet som kan uppstå i stödsökandet i form av sekundär viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras på de resultat som de första två frågeställningarna bringar och hur ställer sig respondenterna till användandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, främst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehållsanalys främst utifrån syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundär viktimisering och därigenom förstärka deras begränsningar. Empatiskt bemötande är en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsställa flera av de behov som kvinnorna upplevt..

Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete, om de upplever problem i förhållande till sekretessen och hur de i så fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjälp av följande frågeställningar:?Hur tolkar biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju biståndshandläggare i lika många stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala områden i handläggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. Biståndshandläggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hävd sekretess som en viktig aspekt.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att användandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har någon fysiologisk effekt. Frågor vi ställde oss var i vilka situationer hunden används som medel, vilka mätmetoder som har använts, vilka fysiologiska effekter som uppmätts, vilka ytterligare effekter som uppmätts samt hur hunden kan användas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrån kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, återstod 11 artiklar av kvantitativ karaktär som analyserades utifrån syfte och frågeställningar. Genom kritisk granskning och sammanställning av litteraturen skapades en syntes från tidigare genomförda empiriska studier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i München 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer såsom flygplanskapningar. Efter händelsen på Möja 1995 där en psykiskt sjuk man sköts ihjäl, började svensk polis att utveckla sin strategi kring särskild händelse och man började se sig om efter andra sätt att lösa liknande situationer på. Förhandling används idag i ett mycket vidare spektrum än tidigare. Idag används förhandlare även vid mindre händelser för att undvika våldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjälpa självmordsbenägna personer och omhändertagande av psykisk sjuka.

Syftet med uppsatsen var att studera hur ensemblelärare hanterar situationer där elever motsätter sig att delta i aktiviteten som läraren planerat att undervisa. Studien avgränsas till att undersöka situationer där en elev motsätter sig att medverka i instuderingen av ett musikstycke på grund av dess tillhörande genre. I den teoretiska bakgrunden presenteras forskning som relaterar till relevanta delar i styrdokument, musikens relation till individers identitet samt ensembleundervisningen som lärande situation. En kvalitativ intervjustudie genomförs med fyra ensemblelärare på gymnasienivå med syftet att samla data gällande hur de agerar i denna situation och deras bakomliggande tankeprocess. I resultatet visar det sig att de väljer att inleda ett resonemang med eleven som väljer att inte delta.