Sökresultat:
1539 Uppsatser om Svćra saker - Sida 43 av 103
Entreprenör : Hur fattar entreprenören beslut, egentligen?
Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.
Kommun 2.0? Attityder och webben 2.0 i organisationer
PĂ„ senare Ă„r har konceptet webben 2.0 exploderat i form av en ny trend pĂ„ webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsĂ€gandeskap till anvĂ€ndarna, samt fördelarna som dettakan generera, Ă€r nĂ„gra utmĂ€rkande saker. Men webben 2.0 Ă€r beroende av att rĂ€ttattityder finns nĂ€rvarande för att kunna nyttjas framgĂ„ngsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsĂ€gandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika webben, mĂ„ste organisationer som vill dra nytta av webben-2.0-teknik hadessa skillnader i Ă„tanke.I syfte att se om dessa problem tĂ€nks över i organisationer som inför webben 2.0,genomfördes den hĂ€r studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranĂ€t med webben-2.0-relaterade tekniker. Ă
tta intervjuer gjordes; fyra stycken medmÀnniskor med högt inflytande över intranÀtet och dess anvÀndande, och fyra styckenmed mer vanliga intranÀtanvÀndare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tÀnkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade ocksÄ att, Àven om organisationer har en uttalat decentraliserad syn pÄinformationÀgandeskap, sÄ kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehÄlla en del informationsÀgandeskap centralt. Detta kan Àven pÄverka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranÀtet, eftersom begrÀnsningarskapas för att kontrollera informationen..
Detektion av kolvlÀge i hydraulcylinder med ultraljudsmetod
Det hÀr examensarbetet undersöker möjligheten att detektera kolvens lÀge inuti hydraulcylindrar genom ultraljudsmÀtningar. Metoden gÄr ut pÄ att fÀsta en piezoelektrisk givare pÄ cylindern och sÀnda ultraljudspulser in i cylindern och sedan lÀsa av de ekon som uppkommer pÄ grund av reflexioner mot olika impedansförÀndringar och dÀrur bestÀmma lÀget pÄ kolven.Metodundersökningen har bestÄtt av datorsimuleringar i programmet COMSOL Multiphysics som anvÀnds till att simulera fysikaliska förlopp med finita elementmetoder. Rapporten innehÄller tvÄ simuleringar dÀr den första Àr enklare att berÀkna och att analysera och den andra mer verklighetsnÀra och komplex, vilket innebÀr mer tidskrÀvande berÀkningar.I simuleringarna finner man att cylinderns geometri Àr att likna med en tunn platta, med vÄgformer som hör dÀr till och att under de gjorda antagandena ska det vara möjligt att pÄ detta sÀtt detektera kolvlÀget. Detta motsÀgs dock av gjorda mÀtningar pÄ liknande objekt.Att resultatet skiljer sig Ät mellan simuleringar och mÀtningar kan bero pÄ flera saker som skillnad i centerfrekvens, 300 kHz - 500 kHz, i simuleringar, jÀmfört med 2,25 MHz i mÀtningar. Det kan ocksÄ vara sÄ att de förenklingar och antaganden som gjorts för att inte simuleringarna skulle bli för resurskrÀvande har varit för grova för att man ska fÄ ett tillförlitligt resultat.För framtiden rekommenderas fler simuleringar med olika centerfrekvens och detaljstudier av förenklingarna för att se hur de pÄverkar resultatet.
Notationen i musikskapandet : vad Àr det som hÀnder med musiken under resan frÄn mitt innersta till konsertsalen
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
Handlingsbarhet och anvÀndbarhet i ett affÀrssystem hos ett medelstort tillverkande företag
Fler och fler företag anvÀnder sig idag av sÄ kallade affÀrssystem. AffÀrssystem Àr ofta standardiserade IT-system som tillhandahÄller funktioner i form av moduler, för alla eller de flesta av verksamhetens olika delar. För företagen innebÀr affÀrssystem att verksamheten ofta mÄste anpassa sig till systemet istÀllet för tvÀrtom som med skrÀddarsydda system.AnvÀndbarhet handlar om hur anvÀndbart anvÀndare upplever att ett system Àr. Det finns flera olika definitioner pÄ anvÀndbarhet, som fokuserar pÄ olika saker. Det gemensamma för de olika anvÀndbarhetsperspektiven Àr att de fokuserar pÄ den enskilde anvÀndarens interaktion med systemet.
NÀr det sociala tar överhanden ? en explorativ studie om Facebookberoende bland gymnasieungdomar.
Facebook. Ett fenomen som pÄ relativt kort tid fÄtt en allt större inverkan pÄmÀnniskors liv. Men vad hÀnder nÀr det tar överhanden? NÀr vad som var tÀnktsom en social plattform för att hÄlla kontakt med vÀnner blir till ett beroende? DenhÀr explorativa studien utforskar Facebook-beroende bland vad som enligt tidigareforskning anses vara en riskgrupp: gymnasieungdomar. Hur stor andel avgymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook, och finns detaspekter av deras fritidsliv, umgÀngespreferenser, hÀlsa och Facebook-anvÀndandesom verkar kunna bidra till ett beroende? Med hjÀlp av en kvantitativ ansats dÀren översatt version av den norska Bergen Facebook Addiction Scale har delats ut ienkÀtform undersöks Facebook och dess inverkan pÄ gymnasieungdomar pÄ enskola i GöteborgsomrÄdet, och resultaten visar att en betydande andel avgymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook.
Traditionsprincipen : en studie av dess lÀmplighet i kommersiella förhÄllanden
För att en köpare av lösa saker, sĂ„ kallat lösöre, skall erhĂ„lla ett sakrĂ€ttsligt skydd gentemot sĂ€ljarens borgenĂ€rer, har det lĂ€nge krĂ€vts att köparen skall ha kommit i besittning av den köpta egendomen. Detta Ă€r ett uttryck för den sĂ„ kallade traditionsprincipen. Intill dess att en besittningsövergĂ„ng av den köpta egendomen har skett, kan den tas i ansprĂ„k för betalning av de skulder sĂ€ljaren har till sina borgenĂ€rer genom utmĂ€tning och konkurs. I dessa fall inskrĂ€nker sig köparens rĂ€tt till att omfatta en fordran avseende Ă„terbetalning av köpeskillingen, med en risk att bli lottlös. Ă
r 2002 infördes en ny paragraf i konsumentköplagen.
Datorisering av patientjournaler : En kvalitativ studie
En undersökning har gjorts för att ta reda pÄ vad anvÀndarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts pÄ deras arbetsplats, men Àven vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra anvÀndare pÄ Lasarettet i Motala. Det har Àven gjorts en observation av anvÀndarna vid ett utbildningstillfÀlle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att anvÀndarna Àr vÀldigt nöjda med hur systemet Àr tÀnkt att fungera, det ger bÄde ökad patientsÀkerhet men det gör Àven mÄnga arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att anvÀndarna har en del negativa synpunkter pÄ utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad sÄ att flera olika yrkesgrupper fick gÄ samtidigt, vilket anvÀndarna sÄg som ett problem.
Skolsköterskors erfarenheter av skolsituationen för elever med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)diagnos
Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, Àr den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptÀcka och Àven tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD bestÄr frÀmst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de pÄverkar hur svÄr utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHÀllgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framtrÀdde temat Att förvÀntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman.
Förhandling vid krissituation : Vad varje polisman bör veta
Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.
FrÄn memo till inspelning : kreativitet och effektivitet i lÄtskrivandeprocessen
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
Vad blir det för mat idag? : En kvalitativ studie om dumpstring
Dumpstring Ă€r en handling som innebĂ€r att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slĂ€ngda saker, sĂ„som mat eller möbler.Uppsatsens syfte Ă€r att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstĂ„nd och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt samt undersöka vilka förutsĂ€ttningar det finns för dumpstringen att vĂ€xa och mobilisera sig som en motstĂ„ndsrörelse. För att besvara dessa frĂ„gor har kvalitativa intervjuer genomÂförts. Materialet har dĂ€refter analyserats utifrĂ„n teorier kring motstĂ„nd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstĂ„nd mot den rĂ„dande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhĂ€llet. Dumpstrarna utmanar grundlĂ€ggande normer i samhĂ€llet genom att tydligt avvika frĂ„n dessa.Undersökningens resultatet visar Ă€ven att dumpstrarna gĂ„r att finna i skĂ€rningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstĂ„nd och ett organiserat, kollektiv motstĂ„nd - en sĂ„ kallad social rörelse.
Ty riket Àr mitt och makten och hÀrligheten i evighet
Jag tĂ€nker mig konst som en teaterscen, dĂ€r publiken fĂ„r komma upp pĂ„ scenen ochsjĂ€lva spela pjĂ€sen. PĂ„ scenen finns scenografi som sĂ€tter tydlig prĂ€gel pĂ„ stĂ€mningenoch som bidrar till handlingen, men det Ă€r publiken som fyller i de viktigaste bitarna ochmĂ„lar ut berĂ€ttelsen. Med den tanken i bakhuvudet har jag de senaste tvĂ„ Ă„ren jobbatmed scenografi i mina egna verk och sökt inspiration hos konstnĂ€rer som ĂyvindFahlström, vars konstnĂ€rskap rört sig inom bĂ„de bildkonst och teater.Scenografin i mina verk kan bestĂ„ av redan befintliga objekt (ready-mades) eller mersubtila symboler sĂ„som fĂ€rgade pappersark, lukt eller ljud.Vissa verk har tagit formen av rumsinstallationer, dĂ€r scenografi vĂ€gleder betraktaren in ien fantasivĂ€rld dĂ€r saker ter sig nĂ„got annorlunda. En miljö dĂ€r grĂ€nser suddats ut ochdĂ€r individen spelar mindre roll. En suddig vĂ€rld dĂ€r sĂ„dant som normer och vĂ€rderingaragerar tomma begrepp och dĂ€r tid verkar mindre viktigt.I andra verk har scenografin knappt varit mĂ€rkbar, de har bestĂ„tt av utstuderade föremĂ„leller fĂ€rgval som vĂ€glett betraktarens syn genom text eller teckning.
Att rÀtta prov/arbeten med fÀrger och kommentarer, - En elevutvÀrdering av en rÀttningsmetod med formativ bedömning
Sammanfattning
Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.
Ett sannolikhetsbaserat kvalitetsmÄtt förbÀttrar klassificeringen av oförvÀntade sekvenser i in situ sekvensering
In situ sekvensering Àr en metod som kan anvÀndas för att lokalisera differentiellt uttryck av mRNA direkt i vÀvnadssnitt, vilket kan ge viktiga ledtrÄdar om mÄnga sjukdomstillstÄnd. Idag förloras mÄnga av sekvenserna frÄn in situ sekvensering pÄ grund av det kvalitetsmÄtt man anvÀnder för att sÀkerstÀlla att sekvenser Àr korrekta. Det finns troligtvis möjlighet att förbÀttra prestandan av den nuvarande base calling-metoden eftersom att metoden Àr i ett tidigt utvecklingsskede. Vi har genomfört explorativ dataanalys för att undersöka förekomst av systematiska fel och korrigerat för dessa med hjÀlp av statistiska metoder. Vi har framförallt undersökt tre metoder för att korrigera för systematiska fel:I) Korrektion av överblödning som sker pÄ grund avöverlappande emissionsspektra mellan fluorescenta prober.II) En sannolikhetsbaserad tolkningav intensitetsdata som resulterar i ett nytt kvalitetsmÄtt och en alternativ klassificerare baseradpÄ övervakad inlÀrning.III) En utredning om förekomst av cykelberoende effekter, exempelvisofullstÀndig dehybridisering av fluorescenta prober.Vi föreslÄr att man gör följande saker:Implementerar och utvÀrderar det sannolikhetsbaserade kvalitetsmÄttetUtvecklar och implementerar den föreslagna klassificerarenGenomför ytterligare experiment för att pÄvisa eller bestrida förekomst av ofullstÀndigdehybridisering.