Sökresultat:
1539 Uppsatser om Svćra saker - Sida 42 av 103
Aktivera mig, jag har Alzheimers sjukdom! : - En litteraturstudie
Introduktion: Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar dÀrmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod anvÀndes. Databaserna Cinahl och PubMed anvÀndes till sökningar efter studier.
Trasdocksanimering : En teknik för dynamisk animation i datorspel
En stor del av spelkÀnslan ingÄr i hur saker beter sig och hur karaktÀrer rör sig. Animering Àr ett viktigt verktyg för att Ästadkomma realistiska rörelser men rÀcker i mÄnga sammanhang inte för att leverera en fullÀndad kÀnsla av realism. I fall interaktion med omvÀrlden Àr av stor vikt kan det vara nödvÀndigt tillÀmpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext omrÄde som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillÄta animation att pÄverkas av externa krafter sÄsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger pÄ simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data frÄn animation och fysikberÀkningar presenterade hÀri.Tekniken testades i en applikation dÀr trasdockorna animeras samtidigt som de utsÀtts för externa krafter.
Reklam i det offentliga rummet : En frÄga om demokrati?
Reklambrus och mediebrus Àr begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste Ären. Den privata lika vÀl som den offentliga sfÀren Àr stÀndigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna mÄste hitta nya vÀgar för att nÄ fram till dem. Med mer och mer reklam omkring Àr risken stor att övrig kommunikation inte nÄr fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet Àr frÀmst marknadskommunikation i form av reklam.
RörelseglÀdje : Hur förskollÀrare arbetar för att locka fram rörelseglÀdjen hos barn i förskoleklass.
Julia Fransson och Amanda KnutssonRörelseglÀdjeHur förskollÀrare arbetar för att locka fram rörelseglÀdjen hos barn i förskoleklass.Antal sidor: 28_______________________________________________________________________Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehÄlla fysisk aktivitet dÀr alla barn inspireras och kÀnner rörelseglÀdje.PÄ vilket/ vilka sÀtt arbetar förskollÀrarna för att fÄ barn i förskoleklass att kÀnna rörelseglÀdje och utveckla en fortsatt hÀlsosam livsstil?Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollÀrarna inte har funnit rörelseglÀdjen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska fÄ kÀnna rörelseglÀdje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och fÄ in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det Àr viktigt att arbeta med saker barnen Àr bra pÄ för att pÄ sÄ sÀtt stÀrka deras sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla.
Gastrointestinala nematodinfektioner i ekologiska mjölkkobesÀttningar : förekomst, effekter och kontrollmetoder
Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.
Avslappning : en studie i teori och praktik
Mitt syfte med detta arbete Àr att förklara vad avslappning Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningen.Jag har inriktat mig pÄ följande problemformuleringar: Hur arbetar lÀrare med avslappning i skolan med barn? Hur reagerar barn pÄ avslappningstrÀningen? Vilka problem kan uppstÄ kring avslappningstrÀningen? För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag lÀst litteratur om avslappning och intervjuat tvÄ personer som arbetar med avslappning och barn. Resultatet Àr en sammanfattning av de intervjuer jag genomfört. LÀrarna arbetar mycket till musik. Barnen gÄr in i en annan vÀrld och skapar bilder, spÀnner och slappnar av musklerna och tÀnker positiva saker om sig sjÀlv.
LÄta sig fÀngslas & SlÄ sig fri : reflektioner och funderingar frÄn november 2013 till maj 2014
Detta examensarbete behandlar fenomenet att anvÀnda djurkroppar som material. Studiens syfte Àr att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram pÄ vilket sÀtt döda djur anvÀnds och hur anvÀndandet kan tolkas och förstÄs. Teorin belyser relationen djur och mÀnniska ur historiskt perspektiv, hur djur framstÀllts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material bestÄr i en analys utifrÄn texter och medier, och en kvalitativ intervju med MÀrta Mattsson, som skapar smycken av frÀmst insekter. Studien visar pÄ att djur har varit symbol för mÄnga olika saker som mod, tapperhet, hÀxkonst och erotik.
"Man fÄr inte bestÀmma allt"
Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man fÄr inte bestÀmma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande.
Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) stÄr det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i Àmnet finner mÄnga det svÄrt att sÀrskilja begreppen och vad de stÄr för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.).
Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger pÄ arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över pÄ förskolan?
Som metod för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har Ätta pedagoger och femton barn intervjuats.
Vad innebÀr det att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare?
Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.
Klassisk medieanalys - nytt medium : En semiotisk analys av fyra tv-spel
I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som mÄnga andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom tvÄ olika genrer för en analys av deras handling, karaktÀrer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berÀttande och en semiotisk infallsvinkel anvÀnds sedan för att leta efter saker, tecken, som Àr vÀrda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jÀmförelser görs mellan spelen, frÀmst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sÀttet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen Àr Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.
"Ju roligare saker é, desto lÀttare lÀr man sig, ju mer tar man in." : En kvalitativ undersökning om lÀrares kontra elevers tankar om meningsskapande undervisning.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.
AnvÀndbarhet pÄ fass.se
Webbplatsen fass.se Àr idag anpassad för folk inom vÄrden. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som Àr anpassad för allmÀnheten. Detta stÀller stora krav pÄ anvÀndbarhet.
SÄ lÀnge nÄgonting fungerar som det ska och gÄr precis som man tÀnkt sÄ tÀnker man inte pÄ det. Saker och ting kan vara enkla att lÀra sig och de kan vara effektiva att anvÀnda nÀr man har lÀrt sig det. Detta Àr vad anvÀndbarhet
handlar om, och det Àr vad vi vill efterstÀva.
Vi har pÄ uppdrag av AddEmotion tagit fram en lösningsmodell som ska ligga till grund för utveckling av fass.se för allmÀnheten.
Att berÀtta pÄ ryska och svenska : Narrativ förmÄga som instrument för sprÄklig bedömning av flersprÄkiga barn
SammanfattningBakgrund: Demens drabbar frÀmst Àldre och Àr en sjukdom dÀr delar av hjÀrnan avvecklas. Personer med demenssjukdom fÄr en nedsatt kognitiv förmÄga och har svÄrt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. MÄnga lider av ÀtsvÄrigheter vilket ökar risken för undernÀring.Syfte:Att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder för att frÀmja nÀringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . OmvÄrdnadsÄtgÀrder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att frÀmja nÀringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga ÄtgÀrder. De som lyftes fram var mÄltidssituation och matning, nÀringstillskott, miljöÄtgÀrder och pedagogiska ÄtgÀrder.Slutsatser: Resultatet visar att vÄrdpersonalen har en viktig roll för att frÀmja patienternas nÀringsstatus och kan tillgodose en gemytlig mÄltidsmiljö samt nÀringsrik och allsidig kost.
?Ibland gick de bara inte att rÀdda?
Jag har i mitt arbete utgÄtt ifrÄn olika hÀndelser för att skapa mina scener. Scenerna Àr mycket allmÀnmÀnskligaoch behandlar Àmnen som vi alla stöter pÄ i livet. Jag försöker förmedla en kÀnsla genom mitt sÀtt att hantera ochforma leran men har ocksÄ arbetat med text för att se vad det kan leda mig i min berÀttarteknik. Texten har varitcentral för mig och jag har funderat mycket pÄ vad den kan göra för ett verk. Jag ville ge ÄskÄdaren en fin ochtydlig vÀg in i arbetet genom att addera text till verken.
Finns mÄnga saker man kan göra som Àr betydligt vÀrre : Attityder till svordomar bland ungdomar och personal pÄ en svensk gymnasieskola
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva bÄde gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till anvÀndningen av svÀrord i skolmiljön. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har jag valt utföra en enkÀtundersökning som skickats till elever och skolpersonal pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola.Det Àr inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehÄlla könsord och andra hÀdelser.Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva kÀnslor till svordomar. Fler kvinnor Àn mÀn upplever att det svÀrs för mycket i skolan.