Bakgrund: Människor med funktionsnedsättning rapporterar i högre grad missnöje med omvårdnad och sjukvårdspersonalens förståelse för deras funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar medför också kommunikationsnedsättningar vilket bidrar till svårigheter i vårdsammanhang. Då kommunikationen inte fungerar mellan patient och sjukvårdspersonal är det svårt att skapa en vårdrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva erfarenheter av kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med komplexa kommunikationsbehov [CCN].Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har granskats. Till resultatet har nio artiklar analyserats och teman har identifierats.Resultat: Fyra teman som är kopplade till svårigheter med att kommunicera med människor med CCN lyfts fram i resultatet. Dessa teman är; kunskapsbrist, tid, anhörigvårdare och vårdrelation.Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån syftet med stöd i ytterligare studier.

Många patienter upplever en känsla av oro och frustration under vårdvistelsen. Obehandlad oro kan leda till ökade komplikationer. Oro och ångest är vanligt förekommande hos patienter, men går ofta sjuksköterskan obemärkt förbi. Det är av betydelse att sjuksköterskan kan identifiera och kommunicera om känslor med patienten, samt känna trygghet i sitt sätt att kommunicera. Syftet var att belysa hur sjuksköterskan genom kommunikation kan hjälpa patienten att reducera oro och ångest under vårdvistelsen.

Illamående och kräkning är förekommande biverkningar hos patienter med cancer som behandlas med cytostatika och är därmed tillstånd som sjuksköterskan kommer i kontakt med. Om patientens illamående och kräkning inte förebyggs kan det leda till konsekvenser som att patienten blir dehydrerad, tappar aptiten, blir undernärd och försvårar skadad vävnad att återhämta sig från cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter får antiemetika lyckas inte deras illamående och kräkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementära behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Studien är utförd som en litteraturstudie och baserad på 14 vetenskapliga studier.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vårdensamt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikationoch copingstrategier.

According to several surveys, womens´ mental illness is increasing. Today the mental illness is the reason why a third of women are sick listed. Furthermore, these surveys also show an increase in the use of pharmaceuticals. For an example, has the use of antidepressant drugs multiplied by six times for the last 20 years.The aim of this paper is to examine experiences of womens´ mental illness and the use of pharmaceuticals. This is looked upon from two different perspectives: the treatment perspective as well as the perspective of female users.

Background: In small animal healthcare fluid therapy is an important area. To get an adequate treatment there are several factors that may play important roles in this matter. One of these factors is the correct use of the administration technique. Aim: The aim was to investigate how correct the amount of prescribed fluid was given when different people set up a fluid administration set. Method: An experimental study was performed to compare two different infusion techniques.

Reflektion kan vara ett betydelsefullt redskap i omvårdnadsarbetet för att skapa en god och säker vård. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor tar sig tid att stanna upp och ge tid för reflektion kring situationer och handlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av reflektion inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Studier söktes i databaser och bearbetades. Resultatet visar att sjuksköterskor växer i sin profession genom att reflektion används som ett instrument till utveckling.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv.Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar.Metod.

Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete har förändrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hålla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete där administration, specialistvård, teknik, patientnära omvårdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vävas samman. Syftet med den här pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod användes för datainsamling.

The aim of this study is to describe teenagers' experience of being diagnosed with cancer. A cancer diagnosis very dramaticaly changes the lives of a teenager and its relatives. Cancer is a loaded word that most people associate with death and the teenager and its relatives generally react with despair and anxiety towards. Adolescence is a very emotionally difficult period with many physical and psychological changes, and it is therefore particularly difficult to suffer from a serious illness like cancer during this period. The method used when conducting this study is qualitative content analysis of various blogs written by teenagers living with cancer and resulted in six categories.

Sjuksköterskor har flera arbetsuppgifter som innebär en möjlig kontakt med patienters blod och risk för en blodsmitta. Enligt föreskrifter från Arbetsstyrelsen ska handskar användas av vårdpersonal för att förebygga smitta. Trots dessa föreskrifter varierar användningen av handskar bland sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till att använda handskar i vården där risk för blodsmitta kan förekomma. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes.

Background: Previous research has shown that the understanding and knowledge about the spiritual needs is not given high priority among nursing staff. During the latest years the body and its functions has controlled the healthcare and the spiritual needs has been placed in the background. All humans have spiritual needs that must be satisfied irrespective of religious background. Aim: The aim of this study was to in a caring perspective illustrate patients? spiritual and existential needs in palliative care.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.