Syftet med denna studie är att diskutera datorn som redskap på fritidshemmet i samband med barns lärande. Studien är baserad på kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkät utformades för elever i årskurs 2 och 3. Intervjuer och enkäter har tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. Intervjufrågorna till pedagogerna formulerades utifrån våra egna frågeställningar, som handlar om förhållningssätt till datoranvändandet och även om samspel och lärande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra i vilka situationer förskolepedagoger och barn på en förskolas småbarnsavdelning använder sig av surfplattor. Faktorer som undersökts har varit vilka kontexter som utgör dessa situationer, vilka beståndsdelar dessa kontexter består av samt vilka motiv och aktiviteter som ligger till grund för användning av surfplattor. Studien har varit av kvalitativ karaktär och har undersökt en småbarnsavdelning med barn upp till tre år på en förskola i Stockholm. För att åstadkomma detta har semi-deltagande observationer skett på förskolan under fyra dagar. Den insamlade datan har ställts mot och analyserats efter Nardi, Dourish och Benyons teorier om kontext samt Blomberg, Burrell & Guests teori om etnografi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den.

This bachelor thesis is based on interviews with staff from three Egyptian NGOs in Cairo during the spring of 2013. The study examines how three Egyptian NGOs discuss the woman?s situation within the Islamic legal discourse in the contemporary Egypt. The empiric material was analysed through a theoretical framework of gender in Islam, and a discussion of the concept of human rights laws in a local context.The respondents emphasize the societies gender stereotypes as obstacles in the discussion regarding women?s rights.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

The purpose with the examination is to examine a preschool head and three teachers experiences and opinions of whether the tablet can be used to support childrens linguistic development and social interactions in preschool. To answer the purpose we will use these questions of issue:What is the purpose with tablets and how are they used in preschool activity?What pros and cons do the teachers see with tablets?How do the teachers resonate about the use of tablets to develop childrens language skill and social interactions?What type of social interaction occurs when children use the tablet?We have used interviews and observations as our methods. We interviewed three teachers and one preschool head in the capital city of Sweden. They all have a positive attitude towards the use of tablets in preschool.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

The aim of this thesis is to study preschool-teachers? experiences from using the computertablet as a tool for learning and teaching, in order to gain knowledge of how the integrationalprocess of information and communications technology (ICT) in preschool has progressedsince its instatement. The background that caused interest to make this study was the rapidprogression of the use of ICT-tools in childrens? everyday lives and the troubles that havesurrounded the process of integrating these tools into preschool-practices. The theoreticalbasis for the analysis of the research lies within the socio-cultural perspective.

Denna uppsats kommer undersöka om det finns ett samband mellan läsförståelse och läsupplevelse på Surfplattan iPad. Det kommer att försöka fastställas om läsförståelse är bättre på iPad eller papper, och om deltagarnas egen läsupplevelse reflekterar deras läsförståelse vid läsning av en kortare text. Hypotesen i uppsatsen var att deltagarna antog att den traditionella läsning på papper var bättre än läsning på Ipad, vilket inte nödvändigtvis stämmer. Det undersöktes även om användarvana hade någon inverkan på läsförståelsen på iPad. I undersökningen fick målgruppen, som bestod av medieteknikstudenter, läsa två texter och därefter svara på tillhörande frågor, en text på papper och en på iPad.