ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

The purpose of this paper is to explore what objects that can be seized and how the management of a seizure should be conducted. Ability to take enforcement against an individual should be carefully weighed against the rights and freedoms that exist. Seizure is one of the various restraints that exist, and the regulation on which they appear is mainly in the Code of Judicial Procedure, Chapter 27th. To be able to apply coercive measures, it is fundamental prerequisite that a criminal investigation is initiated, but there exist some significant exceptions to this. There are also rules about who has the right to provide for the seizure, the decision can be taken by a prosecutor, an investigator, a police officer or, in special cases, the court.

The purpose of my thesis has been to examine the public debate in daily newspapers about children in 1882. For material I have used newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet from the year 1882. My study is based on a regulation concerning public schools from 1882 and a labour law concerning child labour from 1881. I have also examined other articles that focused on children to get an overview of what the papers wrote about them. With the articles I found in the Dagens Nyheter and Aftonbladet I have made a quantitative content analysis. As a method for the content analysis, I have used text analysis as a tool. As a result of my study I found a total of 228 articles about children and of those 82 dealt with the elementary school regulation and the child labour law in various ways. The other articles concerning children discussed issues such as how to raise your children, charity questions and accidents and crimes involving children. These articles were written from a perspective where society showed concern over the children's environment. Often the articles expressed great confidence and trust in the public schools as educators and as a place for learning and Supervision..

Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

The aim of this Bachelor?s thesis is to obtain understanding and knowledge about how literary scholars collaborate regarding information. Seven scholars have been studied in the aim to find out social and cultural elements which create particular prerequisites for their practice, with focus on information sharing. The method used has consisted of semi-structured interviews. The informants have been studied from a socio cultural and domain analysis starting point, which means that they are studied in the light of being members in their practice.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse handledning har för personal som arbetar med personer med demens. Handledningens syfte och mål är riktade till både personal och vårdtagare och det övergripande målet är att den ska främja den enskilda människan som söker vård och omsorg. Tanken med handledning är även att den som blir handledd ska ta med sig det man tagit del av till sitt yrkesutövande. Handledning är ett sätt att ge personalen den bekräftelse de saknar, och att de skulle få stöd och utbildning vid handledning. Personalen som medverkade i studien beskriver att betydelsen av att få handledning innebär en trygghet att veta att de kan få hjälp, när de stöter på problem som de inte klarar av.

This study examines whether or not there are inherit flaws in Swedish legislation concerning psychiatric institutional care, or in the application of the act, which might lead to the failure of rule of law for the private citizen. Law (1991:1128) concerning psychiatric institutional care in certain instances (LPIC) aims to establish rules which will ensure rule of law for the mentally ill in case of psychiatric institutional care. Despite this, there are legal cases which indicate that these rules, and their implications, are not always considered at the psychiatric wards.The questions at issues which this study aims to answer are thus: Are there any deficiencies concerning rule of law in LPIC 2?3 §§, 4?6 §§, 7?10 §§,15?25 §§ and 32?33 §§ ? This section focuses on LPIC and its design. Whether or not the act adheres to rule of law is examined through a definition which has evolved through discussions of concept based in Peczeniks definition of rule of law.

The purpose of this development project is to create a model for working with a high school project in Electrical and Energy Program. It should be conducted in a form like companies do according to the goals from The Swedish National Agency for Education. In order to fully perform this we use the concept of Young Entrepreneurship. The model is created according to the new conditions from The National Electrical Safety Board. There is now an exception saying that a student during education is released from the demand of employment that is the normal procedure where you are under Supervision from a certified electrician. During the project there has been theoretical and practical examinations in order to clear out the advantages and disadvantages using this model, but also to examine whether it is useful in the future and to what extent it can be used. The result indicates that the model is useful and fulfills the goals from The Swedish National Agency for Education but that the model has its limitations and difficulties.

It often occurs that the spirit regarding the future as a conservator is rather pessimistic. Howcome that there are so few employed conservators, when the need for conservation obviouslyis big? What kind of changes is needed for a better status regarding the conservation?This thesis concerns the development of the field of conservation in Sweden. What havehappened, what will happen and, particularly, what should happen? The information wasgathered from literature studies and interviews during the spring of 2010.

Abstract In high voltage substations there is an increasing demand for computerized equipment, and automation of operation and Supervision. The future primary equipment will provide the possibility to collect more information and to provide better control for improved effectiveness. Since ABB has got a large customer target, each product must be custom made to fulfil the customers (often from different countries) demands. Later these products will be configured by engineers who may not be familiar with the tools used at ABB. This is a very expensive and time consuming.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien är en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt påverkande faktorer upp såsom hög arbetsbelastning och otillräcklig avsatt tid för lärande och återkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ?Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt? innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer.

The aim of this Bachelor?s thesis is to obtain understanding and knowledge about how literary scholars collaborate regarding information. Seven scholars have been studied in the aim to find out social and cultural elements which create particular prerequisites for their practice, with focus on information sharing. The method used has consisted of semi-structured interviews. The informants have been studied from a socio cultural and domain analysis starting point, which means that they are studied in the light of being members in their practice.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av omvårdnadshandledning, så som den erfarits av sjuksköterskestudenter vid en högskola i södra Sverige under perioden 2007 -2009. Omvårdnadshandledning ingår som en obligatorisk del av utbildningen och påbörjas under utbildningens andra termin i form av regelbundet återkommande gruppträffar, ca fyra gånger per termin, och fortgår sedan under resterande del av studietiden. Då det har noterats att behållningen av omvårdnadshandledning skiljer sig radikalt mellan olika studenter finns det ett intresse hos författarna av att undersöka vilka faktorer som påverkar densamma. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Nio sjuksköterskestudenter deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vid tolkningsarbetet av datan har författarna låtit sig inspireras av fenomenografin, där olikheter, snarare än likheter belyses.