Jönköpings län har under det senaste årtiondet drabbats av naturolyckor i form av extrema vädersituationer som orsakat flera allvarliga olyckor och nödsituationer. Länsstyrelsen i Jönköpings län vill därför öka förståelsen av hur tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har påverkats av de tidigare händelserna. Detta är en studie som omfattar riskhantering och beredskap för naturolyckor. Studien omfattar miljöfarlig verksamhet inom kategorierna A och B enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fokus ligger på att kartlägga och beskriva den övergripande situation av historiska händelser som inträffat.

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet..

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Denna uppsats handlar om den upplevda konkurrensen på fastighetsmäklarmarknaden sedan uppkomsten av så kallade lightmäklare. Syftet var att ta reda på hur de traditionella fastighetsmäklarna upplever konkurrensen på dagens marknad och de källor som använts i huvudsak är intervjuer med verksamma traditionella fastighetsmäklare samt en branschorganisation. Det vi kom fram till under vår studie är att lightmäklare inte tagit några marknadsandelar från de traditionella fastighetsmäklarna som media förutspådde samt att de traditionella fastighetsmäklarna tycker att konkurrensen är hård men sund..

Syftet med vår uppsats är att studera om företagskultur påverkar eller påverkas av etik i ett företag samt att, om det är så, ta reda på om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i så fall hur. Våra slutsatser är att etik och kultur är två sidor av samma mynt. Ett återkommande begrepp i både etik och företagskultur är gemensamma värderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundläggande värderingar som råder i företaget. H&M:s värderingar går att hänföra till filosofins teorier om etik. Vi har också funnit dem etiska eftersom det råder en sund harmoni emellan dem.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod då vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte är tillräckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka inställningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma områden där en samverkan i en FE kan vara möjlig.

Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett område där miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger därför på 16 kap. 5 § MB som anger att tillstånd, godkännande eller dispens inte får meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Andra stycket i bestämmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sänker miljöpåverkan i området genom att vidta kompensationsåtgärder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsåtgärder ser ut i svensk rätt idag.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

För att möta de effektiviseringskrav som ställs på kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet är något som har ökat de senaste åren för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien är att öka förståelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalägda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen.