1979 till 1989 pågick en sovjetisk militär insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekämpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan återigen ett insatsområde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sätta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fästena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som från Sovjets insatser som kunde haft en effekt på denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats är att utgå från de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och påvisa framgångsfaktorer som kan användas på markoperationer inom ramen för upprorsbekämpning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

Avtalet som instrument bygger på principen om likställighet mellan parterna. Detta innebär att vardera parten måste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskränkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmån för den generellt svagare parten. Tanken med avtal är att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta händer det att avtal är ofullständiga eller oklara, hur fastställs då vad som skall gälla mellan parterna? Syftet med arbetet var att fastställa om särskilda tolkningsmetoder och/eller regler används vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i så fall.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

Borgen är ett avtal där en person, gentemot en annan, tar på sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Den nu gällande lagstiftningen är från 1734. Merparten av de regler som gäller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men på senare år har HD avgjort många fall som rör borgen och borgensåtaganden. Finns flera borgensmän, är de in dubio primärt och solidariskt ansvariga.

Sammanfattning- ?Tids- och arbetseffektivitet i ett konsultföretag ? jämförelse mellan Lean och HighWay?Nivå: Magisteruppsats i hållbar verksamhetsutveckling och management, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, VästeråsNyckelord: Tidseffektivitet, arbetseffektivitet och LeanFrågeställning: Hur skiljer sig effektiviteten i arbetet mellan de två systemen Lean och HighWay och skulle det vara en fördel för Hallvarson & Halvarson (H&H) att byta till Lean? Hur skiljer sig tids- och arbetseffektiviteten åt inom de två olika systemen?Syfte: Syftet med studien är att ta reda på om Lean, som från början var utvecklat för produktionssektorn, skulle kunna vara ett mer framgångsrikt system än HighWay för ett tjänsteföretag som konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.Metod: Informationen har hämtats från vetenskaplig artiklar och litteratur samt internetsidor. Undersökningen bestod av två intervjuer, med system ägaren och VD på Hallvarsson & Halvarsson. Intervjuerna bestod av personliga möten.Slutsats: Förbättringsförslag för ökad effektivitet redovisas, där ett av förslagen är att HighWay skulle kunna införa en process- och kvalitetsövervakande roll med syfte att säkerställa ständigt och omedelbart förbättringsarbete för att uppnå perfektion likt Jidoka-principen..

BakgrundUnder senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Skattesituationen i Ryssland har varit ett omdiskuterat ämne de senaste åren. Anledningen är tillkomsten av ett nytt kapitel i skattebalken som reglerar bolagsskatt. Situationen, där investerare inte känner trygghet och förtroende till landets skattepolitik, tycks ha skrämt iväg både utländska och inhemska investerare. Bolagsskatten står i fokus när investerare tar beslut huruvida de skall investera i landet eller inte. Syftet med denna uppsats är att kortfattat beskriva den ryska bolagsskatten, dess struktur och tillämpning.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt används en semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault.

SammanfattningI ett kraftvärmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi från röken tillvaratas. På kraftvärmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat på möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda på om och vid vilka förutsättningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att också investera i utrustning för elproduktion vid låggradig värme, för att på så sätt använda energin från rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristående aggregat som kan utvinna el vid låga temperaturer.

En grundläggande princip inom svensk rätt är att en part skall hålla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begränsning. Innebörden av rättsprincipen är att i händelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersättningsanspråk mot sin avtalspart. Regeln innebär att en part som åsamkats skada på grund av någon utomstående inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingår vanligtvis en beställare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir då en utomstående part till beställaren eftersom det inte föreligger något avtalsförhållande mellan de två parterna.

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvärdig service? för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter.