Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Syftet med vårt arbete är att se hur språkarbetet bedrivs på de förskolor vi har undersökt. Vi vill även veta vilka erfarenheter pedagogerna har av språkarbetet på förskolan samt hur förskolan dokumenterar barnens språkutveckling. Vidare är syftet att andra pedagoger ska få en möjlighet att se hur andra pedagoger tänker och arbetar med språkutveckling. Vi anser att vår studie är relevant för läraryrket då språkarbetet med barnen är något som alla lärare oavsett årskurs arbetar med och det löper som en röd tråd i allt de gör. Eftersom att vi båda dessutom är intresserade av barns språkutveckling och nyfikna på hur språkarbetet kan se ut på olika förskolor var vi överrens om att en jämförelse av olika förskolor skulle ge oss kunskap om det.

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij.

Frågan om polisens uniform har debatterats flitigt i Sverige under 2007. Vi har under-sökt vilka åsikter allmänheten har om polisens nuvarande uniform och utrustning genom en fotoenkät. Syftet är att utröna om det finns någon uniformskombination som allmänheten föredrar och ifall åsikterna varierar beroende på i vilken situation personen möter polisen. Enkäten besvarades av 30 män och 30 kvinnor. Personerna har fått se tio bilder av en polis med olika uppsättningar utrustning, i tre olika scenarion.

Tre stora handelsblock dominerar idag den svenska dagligvaruhandeln. För många av leverantörerna står samhandeln med dessa kedjor för en stor del av omsättningen. Rådande förutsättningar framkallar en sårbarhet hos leverantörerna, eftersom de oftast är beroende av ett fåtal större kunder. Ogynnsamma marknadsförhållanden har tvingat många svenska kött- och charkföretag att upphöra eller fusionera. För handelns del skapar denna struktur begränsade valmöjligheter.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsättning har för erfarenheter av tillgänglighet i utemiljöer och på offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte där nio personer från två olika län intervjuades utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskärpa på mindre än 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgänglig miljö, skillnad mellan självständighet och beroende?, ?tillgänglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmän okunskap om tillgänglig miljö?.

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt få reda på hur några lärare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet är lärares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har några lärares syn på sin arbetssituation jämförts med intentionerna i lärarnas fackliga avtal. För att få svar på mina frågeställningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehåller arbetet forskning och erfarenheter som rör lärares arbetssituation.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en metod som, istället för metallanalyser, kan förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekning av pappersmassa. Det är allmänt känt att övergångsmetaller katalyserar sönderfallet av väteperoxid mycket effektivt, där mangan, koppar och järn är de effektivaste katalysatorerna vid massablekning. Vid Östrands massabruk (dåvarande SCA Graphic Sundsvall AB), där arbetet utfördes, var koncentrationen av mangan högre än andra skadliga metaller, varför mangan hade en mycket betydande roll. Metallanalyser kan användas för att i viss mån förutsäga bleksvaret i efterföljande peroxidblekningar. Dessa analyser är dock kostsamma, långsamma och komplicerade varför en billig, snabb och enkel metod är att föredra.

I en allt mer krympande värld, måste organisationer lära sig att snabbt reagera på marknadsförändringar. Medan organisationer blir bättre på att införa nya affärsprocesser, kvarstår problemet med en tungrodd och svårföränderlig IT?miljö. Det hela görs inte bättre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera attityder hos socialsekreterare till homosexuella par som familjehemsföräldrar. Våra frågeställningar som har genomsyrat studien har varit centrerade kring vilka attityder till homosexuellas lämplighet som familjehemsföräldrar det finns hos socialsekreterare som arbetar med målgruppen barn och familj, samt hur attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar ser ut beroende på de homosexuella parens kön. Socialsekreterarna som har medverkat i studien arbetar inom kommuner i södra Sverige med ärenden som rör målgrupperna barn och familj. Studiens empiriska data har inhämtats med hjälp av enkäter som består av frågor och påståenden som är baserade på tidigare forskning. Vi har analyserat vår data i förhållande till diskurs inom socialt arbete som profession och heteronormativitet.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute.