Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra BVC-sjuksköterskors och föräldrars upplevelse av vaccinationstillfället samt skattning av barns smärta i form av skriktid vid två typer av vaccinationstekniker, dubbelvaccinering respektive en injektion i taget, när barnet ska ha två sprutor vid samma vaccinationstillfälle.Metod: Studien är en jämförande deskriptiv studie med kvantitativ ansats. Från både Stockholm och Uppsala valdes 50 barn ut konsekutivt varav 25 barn från Stockholms län samt 25 barn från Uppsala län. Datainsamling skedde med hjälp av enkäter samt mätning av skriktid. Dataanalysen genomfördes med hjälp av chitvåtest samt t-test.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader vad gäller både BVC-sjuksköterskors och föräldrars upplevelser av vaccinationsproceduren. Skillnader kunde även ses såväl hos både föräldrar (p=0,020) och BVC-sjuksköterskor (p=0,032) när de fick skatta sin upplevelse av barnets smärta i samband med vaccinationen.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.

Attacker och intrång på webbservrar är idag vanligt förekommande. Webben gör det lätt för hackare, knäckare och andra inkräktare att hitta sårbara servrar, och det finns gott om tips att hämta för den som vill lära sig hur man gör intrång. Det finns ett flertal olika intrångsmetoder som utnyttjar olika typer av svagheter i datorsystemen. Denna uppsats inriktar sig på svagheter i webbplatsernas serverskriptsystem, dess skriptkod och konfiguration. Syftet är att undersöka huruvida intrång kan göras med endast en webbläsare via webbplatsens offentliga webbsidor. Genom att kombinera tre olika metoder - litteraturundersökning, en enkät och ett experiment - undersöker uppsatsen hur serverskriptintrång fungerar.

Ledinflammation är ett vanligt problem inom smågrisproduktionen, där cirka 10 % av alla födda smågrisar drabbas av ledinflammation under sin livstid. Ledinflammation orsakar både smärta hos grisen och ekonomiska förluster för lantbrukaren, genom nedsatt tillväxt och ökad arbetstid för behandlingar samt kostnader för medicin. En tidig och stor järninjektion har ansetts vara en bidragande orsak till ledinflammation bland vissa forskare. Överflödet av järn ger en gynnsam uppförökningsmiljö för bakterier. Järnet har flera funktioner i kroppen, bland annat i uppbyggnaden av blodet. Blodets röda färg kommer från hemoglobin som har till uppgift att transportera syre och koldioxid mellan lungorna och övriga vävnader.

Stötvågsbehandling är en behandlingsmetod som sedan början av 1990-talet blivit allt vanligare när det gäller behandling av tendinoser. Tendinoser är bla vanligt förekommande i rotatorcuffen och armbågen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad det finns för evidens för stötvågsbehandling vid tendinos i rotatorcuffen och vid lateral epicondylalgia. Artikelsökningen utfördes i databaserna Pubmed, PEDro, CINAHL, Medline och COCHRANE. Sökningen genomfördes under januari och februari 2011.

Bakgrund Att ge god omvårdnad och vård är sjuksköterskans ansvarsområde. En förutsättning för att kunna bedriva en god omvårdnad är att en bra relation mellan patient och sjuksköterska måste skapas. Detta sker bäst genom en bra kommunikation. Risken att hälsan blir lidande är stor vid stick- och blodrädsla. Det kan leda till utebliven provtagning vid misstanke om sjukdom eller till försummad vaccination.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka fyra idrottsföreningars syn på Handslaget, utifrån Stockholmsmodellen. Frågeställningarna är följande:1) Vem styr över Handslaget, d.v.s. vem har den organisatoriska makten?2) Vilka gynnas när idrottsföreningars och skolans fält korsas?3) Vilka konsekvenser kring idrottsföreningars engagemang i skolan framträder i Stockholmsmodellen?MetodI studien intervjuades fyra personer som var och en representerade olika nätverk och företrädde var sin idrottsförening. Intervjumetoden var av kvalitativ art med öppna frågor.  Intervjuerna sammanställdes och analyserades utifrån forskningsläge och teori. ResultatFöreningarna har en organisatorisk makt, i något nätverk är även kommunen styrande.

På fumingverket i New Bolidens smältverk Rönnskärsverken utvinns zinkklinker ur kopparslaggen från kopparframställningsprocessen. Detta görs genom att reducera slaggen med injektion av kol och luft i slaggbadet. Under de senaste åren har fumingverket störts av jäsningar i slaggen som i vissa fall får slaggen att expandera så kraftigt att den rinner ur sättningsugnen när den tappas från fumingugnen. I detta examensarbete har slaggen karaktäriserats för att utreda jäsningen. Slaghar provtagits från olika steg kring fumingprocessen och analyserats för kemisk sammansättning.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

Bakgrund: Nålrädsla är ett vanligt förekommande problem, som drabbar mer än var tionde person. Rädslan sträcker sig mellan en oro inför provtagningar till en stark fobi som leder till undvikande av behandlingar och undersökningar. Det är viktigt att personer som lider av nålrädsla eller fobi får stöd och hjälp för att kunna ta emot nödvändig vård. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur sjuksköterskan kan underlätta för vuxna patienter med rädsla för nålar att genomgå undersökningar och behandlingar. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt.

Bakgrund: Tinnitus är idag vanligt förekommande och kan klassificeras som antingen subjektiv eller objektiv. Subjektiv tinnitus hörs endast av den drabbade individen, medan objektiv tinnitus kommer från verkliga ljud som kan mätas eller höras av andra. Palatal myoklonus innebär muskelryckningar i palatala muskler och räknas bland muskulära orsaker till objektiv tinnitus.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa objektiv tinnitus orsakad av essentiell palatal myoklonus med avseende på symptombild, diagnostik samt behandling och utfall.Metod: En forskningsöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte.Resultat: Resultatet visar att symptombilden vid essentiell palatal myoklonus främst är objektiv klickande tinnitus, vilken i vissa fall varit mycket svår för individen att hantera och i majoriteten av fallen haft en negativ inverkan på de drabbade individernas livskvalitet. De diagnostiska metoder som används är i många fall mätningar som görs i syfte att utesluta påverkan från andra organ, i synnerhet någon form av neurologisk patologi. Nasal endoskopi, audiologiska utredningar och magnetkameraröntgen är några av de mätmetoder som använts för att ställa korrekt diagnos.

Mastocytom är den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstår i dermis eller i subkutan vävnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar är fortfarande inte helt klarlagd, och den är förmodligen multifaktoriell. Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar även upp frågan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller härstammar från hematopoetiska stamceller.

Thyreoideakörteln producerar med hjälp av jod thyreoideahormonerna tyroxin, T4 och trijodtyronin, T3 under inverkan av thyreoideastimulerande hormon, TSH ifrån hypofysen. T3 och T4 har betydelse för kroppens ämnesomsättning. Med thyreoideascinitgrafi studeras thyreoideakörteln efter intravenös injektion av teknetium 99m - perteknetat med efterföljande bildtagning i en gammakamera. Thyreoideascintigrammen utvärderas med avseende på avvikelser såsom struma, ökat, minskat eller ojämnt spårämnesupptag samt varma eller kalla adenom. Studien syftar till utveckling av ett nytt helautomatiskt, användaroberoende program för utvärdering av diagnostiska thyreoideascintigram.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i LKAB har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Barns rädslor och oro i möten med sjukvård Författare: Christian Römberg & Pontus Älvehag Sammanfattning Bakgrund: Enligt barnkonventionen räknas varje människa tills dagen de fyllt 18 år som barn. Omkring 200 000 barn söker varje år vård på akutmottagningar i Sverige och cirka 95 000 barn per år är i behov av vård på sjukhus. I mötet sjukvården upplever de flesta barn rädsla och oro för sjukvårdsmiljön, sjuksköterskans mediciniska språk och beteende vilket kan förstärka smärtupplevelsen vid undersökning och behandling. En uppkommen sjukvårdsrädsla kan försvåra framtida sjukvårdskontakter och skapa otrygghet hos barn. Sjuksköterskans uppgift är att ge barnet en god omvårdnad och möjliggöra delaktighet för barnet och närstående för att dämpa rädsla och oro, något som regleras genom barnkonventionen och hälso- och sjukvårdslagen. Syfte: Att belysa vad som ger upphov till rädslor och oro hos barn i möten med sjukvården som patient. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats.