Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2.

Pilates är en gammal träningsform som främjar styrka och smidighet, samt kräver koncentration och mental avspänning. Även helt otränade personer kan finna en lämplig ingång till regelbunden träning. Pilates som rehabiliterande träningsform har blivit mycket populär och används i vår företagshälsovård som en sjukgymnastisk gruppaktivitet sedan 2003. Syfte: Syftet med projektarbetet var göra en enkel utvärdering av Pilatesträning Undersökt grupp och metod: Våren 2004 följde vi 2 patientgrupper med 8 deltagare i vardera gruppen. En grupp deltog 1 gång per vecka under 12 veckor i Pilatesträning hos sjukgymnast och tränade ytterligare en gång/vecka själv.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det är som styr huruvida trender får stark genomslagskraft eller ej.Inom turismindustrin, liksom i andra näringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del även styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhället det är som styr utvecklingen av trender skapas även en möjlighet att förutspå hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut på lång sikt och därmed skapa sig ett försprång i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen.Tidigare forskning är framför allt på engelska och till största del endast tillgänglig via artikeldatabaser. Jag hoppas därmed kunna frigöra kunskapskapital så att det blir tillgängligt för allmänheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender är teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer.Intervjuobjekten är subjektivt handplockade genom stratifierat urval.

Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm på 50-talet?), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

Syftet med denna uppsats var att studera djurvälfärden på inkommande slakttransporter vidett slakteri i Östergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs på dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötlands län utföradjurskyddskontroller vid avlastningen på slaktanläggningen under två dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus på djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma välfärd är subjektivt, därför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav är satta till miniminivå och allt annat under deras gräns ärinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvälfärd. För att få en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur påvisar som välfärdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att få med en annan synvinkel telefonintervjuades ävendjurtransportörerna kring frågor rörande djurvälfärd och svårigheter i yrket.Resultatet visade på vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pådjurvälfärden.

På Scanias motorutveckling hanteras kvalitetsbrister som uppstått hos kunder i fältkvalitetsärenden, även kallade FQ-ärenden. Komplexa FQ-ärenden hanteras av en avdelning kallad NMKB, bestående av ett tiotal uppdragsledare som leder tvärfunktionella grupper för att lösa FQ-ärenden. En del i FQ-ärenden är att bedriva rotorsaksanalys där problem analyseras och rotorsaker etableras. Tillvägagångssättet har tidigare varit ostrukturerat och subjektivt med stor inverkan från personligt tyckande, vilket har medfört felaktiga slutsatser från rotorsaksanalysen och att felaktiga lösningar implementerats i FQ-ärenden. Det har resulterat i längre ledtid för FQ-ärenden och att rotorsaksanalysen har behövt förbättras.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att söka svar på vilka analytiska verktyg som krävs för att förstå villkoren för mänskligt handlande. Min tes är att den diskursteoretiska epistemologi som kommit att dominera samtida feministisk forskning - i uppsatsen representerad främst av Judith Butler - inte tillhandahåller dessa analytiska verktyg. För att pröva denna tes har jag intervjuat fem heterosexuella, feministiska män om deras erfarenheter av sex. Jag frågar mig: på vilket sätt bestäms intervjupersonernas sexuella interaktion med kvinnor av deras respektive positioner som heterosexuella män och som feminister? I min analys tillämpar jag ett dialektiskt angreppssätt och stöder mig framför allt på Margaret Archers teoribygge.Min slutsats blir att det, för att i detalj kunna blottlägga villkoren för männens handlande, är fundamentalt att göra den typ av distinktioner som diskursteorin emotsätter sig - mellan subjektivt och objektivt, diskurs och praktik, etcetera.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Alltfler människor har idag råd att unna sig något exklusivt och det finns en växande konkurrens på marknaden. Det finns därför också många böcker inom marknadsföring som talar om för företag hur de kan göra för att nå framgång med sina varumärken. Vårt syfte med denna uppsats är att titta på några av dessa teorier och att utifrån ett företagsperspektiv undersöka vilka faktorer i modern marknadsföringsstrategi som är tillämpbara på exklusiva varumärken. Frågeställningen som vi ska besvara är:Hur jobbar företag för att framställa och förstärka en exklusiv image i deras varumärken? För att besvara frågeställningen har vi gjort tre observationer i Köpenhamn.

Skotningskostnaden utgör ca 10 % av skogsindustrins totala råvarukostnad. Medelskotningsavståndet har stark inverkan på skotningskostnaden. Detta medför att skotningsavståndet är viktigt att skatta rätt, för bra planering och korrekta kostnadskalkyler. Vid gallring och föryngringsavverkning skattas terrängtransportavståndet subjektivt av SCA:s planerare. Körning under pålastning och lossning räknas inte in i det skattade avståndet, utan sträckan avser den bästa verkliga körsträckan från virkets tyngdpunkt på trakten till avläggets tyngdpunkt.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

Humor har visat sig ha många positiva effekter för individers hälsa och kan även ge positiv utdelning i arbetet. Den har nämligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, därför kan man anta att det från företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet närmare då det kan ge bättre utdelning från de anställda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig främst till anställda inom olika serviceyrken samt vård- och omsorg. Av den här anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie på en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt använder sig av humor på arbetet. Vår förhoppning är att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhålla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anställda.

Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret.