Sökresultat:
916 Uppsatser om Subjektiva bedömningar - Sida 61 av 62
Insamling av elektriskt och elektroniskt avfall : En fallstudie av tvÄ svenska kommuner
Elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) Àr den snabbast vÀxande avfallskategorin inom EU, samtidigt som det Àr en av de mest skadliga formerna av avfall för mÀnniskors hÀlsa och miljön om det inte samlas in och tas om hand pÄ rÀtt sÀtt. Sverige pÄbörjade insamlingen av el-avfall 2001 och samlar idag in 16,27 kg el-avfall perperson vilket Àr av de högsta insamlingsnivÄerna inom EU, men trots det slÀngs fortfarande smÄtt el-avfall sÄ som hushÄllsprodukter, mobiltelefoner och lÄgenergilampor i andra avfallsfraktioner. För att lösa detta problem talar man om behovet av ökad tillgÀnglighet pÄ insamlingsplatser och information, men undersökningar av hushÄllsavfallets sammansÀttning visar att innehÄllet av el-avfall i stort sett Àr oförÀndrat, trots ökad tillgÀnglighet och information. De studier som ligger till grund för dagens förbÀttringsÄtgÀrder har antingen tittat pÄ insamlingssystemets brister utifrÄn ett nationellt perspektiv eller pÄ effektiviteten av alternativa lokala insamlingssystem. UtifrÄn dessa har slutsatser dragits om allmÀnna brister och potentiella förbÀttringsÄtgÀrder.
Frigörandet frÄn en instruktionsstyrd verklighet ? en fallstudie om Nordeas vÀrderingsinriktade arbete
I dagslÀget finns det fyra storbanker pÄ den svenska marknaden. Tillsammans stÄr de för cirka 75 % av den totala inlÄningen frÄn den svenska befolkningen. Konkurrensen hÄrdnar dÄ allt fler aktörer kommer in pÄ marknaden, det pÄgÄr en stÀndig kamp om allmÀnhetens pengar. Eftersom de olika aktörernas tjÀnster och erbjudanden blir allt svÄrare att sÀrskilja, blir differentieringen bland storbankerna mer emotionellt baserad. Det blir allt viktigare för bankerna att försöka bygga en relation med sina kunder.
Teorier om mental ÄterhÀmtning ? Kaplan, Ulrich och Grahn
Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i vÀstvÀrlden. Inom
omrÄdet landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt
vÀxande stÀder och minskade utrymme för ÄterhÀmtning i grönomrÄden. Inom
miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram
miljön och omgivningens inverkan pÄ mental utmattning och ÄterhÀmtning. MÄlet var att
undersöka, diskutera och jÀmföra deras teorier om mental ÄterhÀmtning kopplat till
upplevelsen av gröna miljöer med fokus pÄ de tre delarna (1) det tillstÄnd en individ
ÄterhÀmtar sig ifrÄn, d.v.s.
Som en röd trÄd Sjuksköterskans perspektiv pÄ dokumentation av omvÄrdnad inom psykiatrisk heldygnsvÄrd
Bakgrund: OmvÄrdnadsdokumentationen ligger till grund för mÄnga beslut som fattas inom hÀlso- och sjukvÄrden gÀllande patientens vÄrd och behandling. Kvalitén pÄ sjuksköterskors dokumentation Àr ett uppmÀrksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn pÄ dokumentation och dess innehÄll kartlÀggas. Syfte: MÄlet med studien Àr att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv pÄ dokumentation av psykiatrisk omvÄrdnad vid sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd. Metod: Studien baseras pÄ data frÄn intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor frÄn tvÄ olika kliniker vilka bedriver sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd.
PLANERA FĂR FĂRTĂTNING GENOM PĂ BYGGNAD : "Karlsson pĂ„ taket", saga eller verklighet?
SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak.
à tgÀrder som skapar samsyn vid vindkraftsetableringar : Kommunikation och dialog med lokalbefolkningen
Sveriges regering har tagit fram en nationell planeringsram för vindkraft som inkluderar 30 TWh installerad effekt Ă„r 2020. Negativa attityder mot vindkraft kan dock bromsa upp och hindra specifika vindkraftsprojekt, vilket skapar en utmaning för att uppnĂ„ mĂ„len. En problematik för vindkraftsÂprojektörer i Sverige Ă€r att Ă€ven om majoriteten av lokalbefolkningen Ă€r positivt instĂ€llda till en etablering, kan det vara tillrĂ€ckligt att en person agerar rĂ€ttsligt för att ett projekt ska fördröjas eller hindras. MotstĂ„nd mot vindkraft baseras ofta pĂ„ subjektiva uppfattningar, vilket innebĂ€r att det Ă€r svĂ„rt att hitta en generell lösning för att öka acceptansen bland lokalbefolkningen. Ibland baseras motstĂ„ndet pĂ„ den lokala pĂ„verkan en vindkraftsanlĂ€ggning förvĂ€ntas medföra medan det i andra fall snarare Ă€r ett motstĂ„nd mot de som driver ett projekt eller det sĂ€tt projektet genomförs pĂ„.Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka hur lokalbefolkningens acceptans till vindkraftsprojekt pĂ„verkas av kommunikationen i planerings- och prövningsprocessen, samt identifiera Ă„tgĂ€rder som kan öka acceptansen för nyetableringar av vindkraft.
Upplysningar enligt IAS 36 punkt 134
Bakgrund och problem: Sedan 2005 mÄste alla noterade företag i EU redovisa enligt IAS/IFRS i koncernredovisningen. Dessa nya standarder Àr betydligt mer omfattande och stÀller högre krav pÄ upplysningar Àn vad som tidigare krÀvdes genom de svenska normerna.IAS 36 Nedskrivningar Àr en av de mest omdiskuterade standarderna och mÄnga företag har fÄtt lÀgga ner betydande arbetsinsatser för att ta fram den information rörande goodwill som denna standard krÀver. Goodwill fÄr inte lÀngre skrivas av, utan mÄste istÀllet fördelas ut pÄ kassagenererande enheter som Ärligen ska prövas för nedskrivning. För att göra detta anvÀnder sig de flesta företag av en diskonterad kassaflödesberÀkning. Punkt 134 i IAS 36 krÀver att företaget ska upplysa om de antaganden och uppskattningar som ligger till grund för denna berÀkning, vilket krÀver en hel del subjektiva antaganden.
PLANERA FĂR FĂRTĂTNING GENOM PĂ BYGGNAD - "Karlsson pĂ„ taket", saga eller verklighet?
SAMMANFATTNING
Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i
Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att
Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer
blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att
ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell
fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja
planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det
behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en
dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart
kanske byggs pÄ deras tak.
Vid planering för förtÀtning genom pÄbyggnad mÄste mÄnga aspekter beaktas och
det mÄste ses ur flera olika perspektiv.
IFRS pÄverkan pÄ goodwillredovisningen
Svensk titel: IFRS pĂ„verkan pĂ„ goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydĂ©nUtgivningsĂ„r: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgĂ„ngar linjĂ€rt över en bestĂ€md livslĂ€ngd i enlighet med Ă
RL. Att skriva av en goodwilltillgÄng med lika stora andelar varje Är tog i och med planenligheten ingen hÀnsyn till den verkliga vÀrdeförÀndringen hos den underliggande goodwilltillgÄngen. Detta resulterade i att företag ibland Àven om dÀr inte förelÄg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av vÀrdet pÄ goodwilltillgÄngen. Problem uppstod Àven nÀr goodwilltillgÄngarna uppvisade större avskrivningsbehov Àn de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgÄngarna skrevs av i mindre omfattning Àn nödvÀndigt.
?Vi dras allihop över en kam, samhÀllet tvingar en att vara i försvarslÀge?? : nio kurdiska förÀldrar berÀttar om sina uppfattningar om könsroller
Syftet med denna uppsats Àr att belysa nio kurdiska förÀldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. FörÀldraskapet Àr ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förÀndrats hos förÀldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive mÀn gÀllande könsroller? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att synliggöra förÀldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning Àr utförd och skriven utifrÄn kvalitativ forskningsmetod och Àr baserad pÄ intervjuer eftersom detta perspektiv Àr mest lÀmpligt för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.Den utgÄr frÄn att det finns flera verkligheter som inte Àr objektiva, utan att det Àr individens egna subjektiva upplevelser som fÄr avgöra vad som Àr verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger pÄ intervjuundersökningen.Det svenska samhÀllet tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nÀmligen mÀnniskor med utomnordiskt ursprung, dÀr bland har den kurdiska folkgruppen fÄtt uppmÀrksamhet de senaste Ären.
Produktivitetsanalys av skördare med ackumulerande klippaggregat i unga lövbestÄnd - med inriktning mot ekonomiskt resultat
Varje Är lÀmnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. DeröjningsbestÄnd man lÄter vara orörda, vÀxer upp till att kallas konfliktbestÄnd. KonfliktbestÄndenkan vÀljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebÀr biobrÀnsleuttag i dessabestÄnd. BiobrÀnsle frÄn skogen kan bestÄ av udda trÀslag, trÀd frÄn renodlade energibestÄnd ochavverkningsrester. Det biobrÀnsle som berörs i detta arbete kommer frÄn smÄtrÀdshantering.UtgÄr man frÄn konfliktbestÄnden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehÄll, finns ca 64TWh i dessa.
Inverkan av Ärstid för förstagallring pÄ avverkningsskador i contorta och tall :
SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller Àr pÄ vÀg in i, gallringsbar Älder.
Att jobbcoacha med NLP - En kvalitativ undersökning av metoden Neuro-lingvistisk programmering vid jobbcoachning
Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.
MÀnniskohandel, en ÀndamÄlsenlig straffbestÀmmelse?
Förebyggandet och bekÀmpandet av mÀnniskohandel Àr sedan lÀnge en högt prioriterad frÄga för Sverige, och en viktig del i detta arbete Àr att kriminaliseringen av mÀnniskohandel fungerar effektivt. DÀrtill kommer att mÀnniskohandel Àr en komplex och ofta grÀnsöverskridande företeelse, och som en konsekvens dÀrav kan enskilda lÀnder inte komma tillrÀtta med de problem som handeln innebÀr och orsakar genom enbart nationella ÄtgÀrder. Internationell samverkan Àr med andra ord en förutsÀttning för att handel med mÀnniskor skall kunna bekÀmpas effektivt. Den svenska kriminaliseringen av mÀnniskohandel bygger dÀrför i grund och botten pÄ de definitioner av mÀnniskohandelsbrottet som utformats och avgrÀnsats i de internationella överenskommelser som Sverige Ätagit sig att följa.Den ursprungliga straffbestÀmmelsen om mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl var begrÀnsad till den grÀnsöverskridande handeln med mÀnniskor. Brottet ansÄgs som fullbordat nÀr offret hade anlÀnt till det land i vilket utnyttjandet var tÀnkt att Àga rum.
Efter nolltoleransen : nyttan av laglig graffiti
Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.