Principen om förfarandemissbruk är en EG-rättslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera är tillämplig inom EGmervärdesskatterätten.Principen innebär att konstruerande transaktioner vars endasyfte är att uppnå skattefördelar skall underkännas och istället bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har ställtupp i praxis, främst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillämplig på mervärdesskatteområdet är att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebär att trots att relevanta bestämmelseri mervärdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet får till följd att den skattefördel som uppnås strider mot bestämmelsernassyfte. Det krävs dock även att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnå en skattefördel.En tillämpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebära att aggressivaskatteupplägg och skatteflykt på mervärdesskatteområdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning på detta område är inte att finna i varken EG-rätt eller svensk rätt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rättsutvecklingengällande mervärdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de når lägre studieresultat i skolan än flickor. Två huvudfrågor är: Vad är pojkars egen uppfattning om orsaker till att de når lägre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg är lägre i jämförelse med flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har använts. Efter observationer har frågor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap är har fått utrymme och formulerats (Säljö, 2005). Genusteori är en annan utgångspunkt för detta arbete.

Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga.

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden.  För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

Uppsatsen tar upp museipedagogik på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Eftersom det är ett konstmuseum handlar pedagogiken om konstpedagogik men också om pedagogik som står i relation till skolan. De pedagoger som tas upp är de som varit speciellt inflytelserika för 1900-talets skola och undervisning. Pedagoger som Piaget, Vygotskij, Dewey och Klafki nämns såsom förebilder även till museipedagogiken. Undersökningens huvudsakliga material är samlat genom en intervju och några samtal samt från ett antal observationer av visningar för barn.

Problemdiskussion I en snabbt föränderlig och turbulent omvärld inser många företag att långsiktig och hållbar positiv utveckling endast kan uppnås genom att utnyttja en högpresterande personalstyrka. Men när klimatet i näringslivet förändras, förändras också de egenskaper och kvaliteter som krävs för att lyckas i företagsvärlden. På den senaste tiden har karaktärsdrag som exempelvis uthållighet, kommunikationsförmåga, optimism och anpassningsförmåga och samarbetsvillighet varit efterfrågade i arbetslivet. Således är dessa mjuka egenskaper viktiga komplement till den sakkunskap som befattningsinnehavaren förfogar över. Ett sätt att säkerställa företagets tillgång på känslomässigt intelligent personal är att beakta detta redan vid rekryteringstillfället.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter.

Följande är en studie som tar sin utgångspunkt i ett förändringsarbete som pågår på Abba Seafood. Initiativet till en förändring har tagits på ledningsnivå där målet är få till stånd en förändring inom kulturen, genom att ta avstamp från ett mer problemorienterat förhållningssätt till ett mer lösningsorienterat. Syftet med uppsatsen är att undersöka de föreställningar som ledningsgruppen respektive produktionspersonalen har gällande den pågående förändringsprocessen och att ställa dessa i förhållande till varandra. Studien avgränsas till att fokusera på hur förändringsarbetet tagit sig uttryck inom produktionen i Kungshamn samt på en ledningsnivå, övriga delar av företaget är således inte inkluderade i denna studie. För att uppnå studiens syfte användes följande forskningsfrågor: ?Hur uppkom förändringsinitiativet och vilka uttryck har det tagit sig inom ledningen respektive produktionen??, ? Hur kan Abba Seafoods förändringsprocess beskrivas utifrån olika förändringsstrategier? ?Vad krävs för att implementeringen av ett förändringsarbete skall nå samtliga led inom en organisation??.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro.  Men även hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhållandet mellan människa ? Gud.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter.

Radioteatern har utgjort en stor del av Ingmar Bergmans skapande under hela hans mer än 60-åriga karriär. Han har sedan tidigt arbetat parallellt med teater, film och radioteater och hans plan var även att avsluta hela sin verksamhet i detta medium.Bergmans radioteaterarbete har utgjort ett alldels eget skapande med egna regler, förutsättningar och möjligheter. Det täcks inte in av film- eller teaterforskningen utan står på egna ben. Om detta vittnar bland annat det faktum att Bergman i radio arbetar med helt andra dramer och dramatiker än han gör på teaterscenen. Det som lämpar sig för det ena mediet lämpar sig kanske inte alls för det andra och när han arbetar med dramer av t.ex.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar människor till ideellt arbete och då särskilt volontärerna på Aeroseum, och att komma fram till vad som är drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbättringar och riktlinjer över hur arbetet med volontärerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta använde jag mig av dessa frågeställningar: 1.Vad motiverar människor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontärernas arbetssituation ut? 3.

En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus.