Inledning: I Sverige finns det ett stort kommersiellt intresse för ishockey och fotboll. Man får ofta höra om goda sportsliga insatser från spelare men sällan om personerna med makt vid sidan av planen. Vi studerar Sports management och har därför intresserat oss för att undersöka en bransch som vi möjligtvis kommer arbeta inom i framtiden.Syfte: En verkställande direktör har rollen med mest makt och högsta befogenhet i den dagliga verksamheten i en organisation. Vd:arna har även en central roll i idrottsorganisationer. Syftet med studien var att utifrån vd:arnas egna subjektiva beskrivning undersöka hur rollen som vd ser ut och vilka olika aspekter som måste beaktas i det dagliga arbetet, samt hur och vilket ledarskap som tillämpas.Frågeställningar: Hur ser arbetet ut och vilka ansvarsområden finns för en vd/klubbchef inom en ishockey-/fotbollsklubb? Vilket ledarskap tillämpas av vd:arna/klubbcheferna? Vilka är de största svårigheterna och utmaningarna samt vad påverkar vd:arnas/klubbchefernas ledarskap?Metod: Vi har genomfört sex stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer, klubbdirektörer och klubbchefer för elitishockey- och elitfotbollsklubbar.Empiri och slutsats: Studien visar att det fanns en gemensam uppfattning om vad ledarskap är, och hur det utfördes av våra respondenter.

Buller påverkar människor på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvårigheter är några av effekterna av bullerstörning. Intensivvårdsavdelningen är en arbetsplats som är dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning utsätts i sitt dagliga arbete för en hög bullernivå. Det är en apparattät och tekniskt avancerad miljö.

I dagens samhälle väljer många företag inom klädbranschen att presentera en hållbarhetsredovisning, angående företagets arbete för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen kan beskrivas som en viktig del av den strategi som används i syfte att profilera organisationen som socialt ansvarstagande. Däremot blir informationen som redovisas mer och mer omfattande för varje år, samtidigt som en färsk granskningsrapport visar att klädbranschens hållbarhetsarbete inte motsvarar den önskvärda utvecklingen. Den senaste tidens omfattande redovisningen kan därför diskuteras, om det är en form av fasadbygge, eller om redovisningen ändå kan uppfattas som legitim och trovärdig?Syftet med denna studie är att undersöka den interna kommunikationens betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet.

Bakgrund: De medicinska insatser, omvårdnad och rehabilitering som erbjuds patienter i primärvård idag är vedertagna och vanligtvisevidensbaserade. Patienter kan få diagnos, behandling och ofta bot för många åkommor. En dimension som dock mindre ofta är tillvaratagen är effekterna av en genomtänkt fysisk miljö. Ett respektfullt bemötande i kombination med en genomtänkt vårdmiljö kan beskrivas som en god vårdatmosfär.Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever och uppfattar vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvård.Metod: Kvalitativaforskningsintervjuer och kvalitativ innehållsanalys Huvudresultat: En vårdatmosfär kan delas in i tre domäner: Fysisk miljö, Bemötande och Organisation. Inom domänerna finns ett antal kategoriermed variationer: Känsla av kontroll, Fysiska förutsättningar för att bli uppmärksammad, Subjektiva upplevelser av miljön, Kunskap om miljöns effekter, Uppmärksammar och bekräftar, Kommunicerar, Helhetssyn, Patienten i fokus, Delaktighet, Empati, Jämlikt möte, Att göradet ?lilla extra?, Innehåll och utbud, Tillgänglighet, Kontinuitet, Vårdkedjor och samverkan, Jämlik vård, Patientens rättigheter, Bemötandeandaoch förbättrings-och utvecklingsanda.Temat som framkommit är Att bli sedd, att vara värdefull.Slutsats: Till begreppet vårdatmosfär kan förutom vårdmiljö och bemötande, organisation läggastill.

Föreliggande studie är av kvalitativ art och grundar sig på intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation där subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien är att få en förståelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Vägvisaren, vilket är empirins fält. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen är arbetssökande får för vardagslivet. Bakgrunden behandlar också de faktorer som försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

AbstractTitle: It is not necessary to be the best, but I don?t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig EkerwaldPurpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg.

Titel: Social på sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyråer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FärdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationsbyråer i Sverige kommunicerar påFacebook.Metod & material: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien är Facebook-inlägg av ett urval av tio kommunikationsbyråer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat är att kommunikationsbyråer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som händer på företaget, (2) inlägg som kommunikation för att ge kommunikationsbyråns egna kunder uppmärksamhet, eller (3) när företagenkommunicerar allmänna företeelser. Dessutom fanns det flera inlägg där (4) innehållet var så vagt att det inte går att placera in i någon av ovanstående kategorier. De flesta inlägg på Facebook är skrivna i nutid, vilket är den föredragna strukturen.Oavsett vad byråerna skriver om sig själva på Facebook, använder sig byråerna av både företagets namn och vi.

I det rådande informationssamhället där utbytet av information och digitalt material har blivit mer framträdande än någonsin tidigare har även upphovsrättsfallen kring dess användande och återanvändande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har påverkat kreativa aktörers syn på återanvändning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur människan och hennes kognitiva processer influerar rättsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan människor, vilket resulterat i förändrade konsumtionsmönster och en remixkultur där individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlänkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder från mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att förespråka en mer öppen syn på de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,där människor tillsammans bygger vidare på vårt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

Den multivariata variabeln trädslagsfördelning beskriver volymsförhållandet mellan tall, gran och löv i ett skogsbestånd. Ofta är variabeln skattad med subjektiva metoder vilket resulterar i två typer av fel, systematiska och slumpmässiga. Subjektivt värde = Sant värde + systematiskt fel + slumpmässigt fel De slumpmässiga felen är omöjliga att justera, men de systematiska går att åtgärda genom kalibrering. Målet med arbetet har varit att finna lämpliga metoder att kalibrera trädslags­ fördelningen i subjektivt skattade register för att eliminera det systematiska felet. Kalibreringar har gjorts med fyra olika regressionsmodeller och ett neuralt nätverk.