AB Smådelar är ett företag som tar hållbarhet på allvar. Man har nyligen presenterat sin första hållbarhetsredovisning och vill inför framtiden förbättra sig ytterligare avseende logistiken mot underleverantörerna. Då det finns ett fokus på hållbarhet vill AB Smådelar inte att de logistiska förbättringarna ska påverka Triple bottom line negativt, varför en modell har konstruerats för att kunna testa förbättringsförslagens inverkan före implementering. Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och har utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Syftet är att göra en nulägesanalys för att hitta förbättringsområden och föreslå åtgärder som kan effektivisera logistiken med samtidig positiv effekt på både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Syftet är också att ta fram en enkel matrismodell för att strukturera och testa de planerade logistiska förändringarnas effekt över hela Triple bottom line. Utifrån nulägesbeskrivningen har grundläggande strategi för logistiskt arbete avhandlats, liksom Paretos princip, totalkostnadsmodellen, komplexiteter och balanced scorecard.

På Lantmäteriet har frågan funnits om hur enhetlig lämplighetsprövningen av fastigheter är gällande avstånd mellan skogsskiften. Denna fråga blev än mer aktuell efter att stämpelskatten på fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rättstillämpning blev då än viktigare ur ett rättviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var därför att utreda rättsläget och tillämpningen angående om det efter fastighetsreglering ska få uppstå långa avstånd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrån vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle också utreda om förrättningslantmätarna bedömer att s.k.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Historiska tragedier har visat på den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstå på arenor och platser där det vistas många människor. I en publik finns alla typer av människor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera säkerhet till en bred målgrupp som har fokus på upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur ansvariga på arenor arbetar och interagerar kring säkerhet med besökare på en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhäver att säkerhet och trygghet ligger högst på prioritetslistan både hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och därmed resurser påverkar förutsättningarna för arbetet och därför kan arbetssättet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste åren och fungerar väl.

Träd är ett viktigt inslag i våra urbana miljöer och många av stadens träd finns på de begravningsplatser som är belägna inne i städerna. Den här uppsatsen handlar om dessa träd och några av de värden som träden har. Kulturhistoriska värden, biologisk mångfald och säkerhet tas upp och behandlas med fokus på den konflikt som kan uppstå då olika aktörer som arbetar med träd på begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mångfald och säkerhet är alla viktiga att ta hänsyn till vid förvaltning och planering av träd på begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av länsstyrelse, biologer, antikvarier på länsmuseer och kyrkogårds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av träd på några av de äldsta kvarteren på Västra kyrkogården i Göteborg genomförts.

Syftet med fältstudien var att validera WWF:s metod för naturvärdesbedömning av vattendrag och blå målklasser som trovärdiga redskap för att spegla fiskförekomsten och den biologiska mångfalden i vattendrag. Litteraturstudien visade vad som kan styra fiskförekomsten samt hur skogsbruket idag och historiskt har påverkat vattendragen och hur skogliga åtgärder kan påverka vattendragens naturvärde och vatten kvalitén. Fältstudien genomfördes genom inventering av 84 elfiskade vattendrag i Blekinge. Inventeringen innehöll naturvärdesbedömning, klassificering, vattendragsbredd, grundyta och medelhöjd. Hypotesen var att vattendrag med höga poäng från naturvärdesbedömningen och/eller bedömd målklass skulle hålla högre antal fiskearter samt fler individer av lax respektive öring än vattendrag med lägre poäng/målklass.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldre-omsorgen tolkar och använder socialtjänstlagen i handläggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod används och totalt har sex biståndshandläggare inter-vjuats.De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är:? Hur tolkar biståndshandläggare portalparagrafen, värdegrundspara-grafen samt biståndsparagraferna i socialtjänstlagen?? Hur använder biståndshandläggare ovannämnda paragrafer i hand-läggningsprocesser?? Vilka möjligheter har biståndshandläggare att påverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som används är organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori är makt, byråkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet är indelat i fyra teman där resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat är att det förekommer variationer på hur biståndshandläggare tolkar socialtjänstlagen och att tolkningarna påverkar hur lagen används i handläggningsprocesser.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 60 000 individer som har epilepsi varav 17 % är barn under 16 år. Epilepsi är en neurologisk sjukdom som innebär att det sker en plötslig och oprovocerad urladdning av hjärnbarkens nervceller vid mer än ett tillfälle. Profylaktisk behandling med karbamazepin går ut på att stabilisera nervcellernas membran vilket eventuellt skulle kunna påverka minnesfunktioner och inlärningsförmåga. Lagring av bearbetad information verkar nämligen kräva högfrekvent stimulering av hjärnans nervceller som leder till synaptisk plasticitet och effektivisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om behandling med karbamazepin påverkar minnesfunktioner och därmed inlärningsförmåga.

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

BakgrundSmärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.MetodDen valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Utvecklingen inom järnvägssektorn går mot snabbare och mer effektiva transporter, dock begränsas utvecklingen av att det krävs nya och mer utvecklade spår och tåg för att uppnå det. Med dagens infrastruktur och tågmodeller är hastigheter på 200 km/h det maximala. Behovet att öka kapaciteten och införa höghastighetstrafik i Sverige utreds i nuläget. Med höghastighetstrafik avses hastigheter på minst 250 km/h. Banverket har som förvaltare av järnvägen ett sektorsansvar för miljön och således även buller.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente är förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var även att utreda gällande testamentsrätt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnå syftet har jag använt mig av en traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strikt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja beträffande kvarlåtenskapen och dess fördelning. Genom att upprätta ett testamente kan den enskilde frångå den legala arvsordningen och själv bestämma vilka som ska få ta del av egendomen.

Trots att konflikter är ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska våga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte är att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv på vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsättningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sådana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frågan och vad som framhålls i tidigare forskning och litteratur. Jag har därmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsättningar för sådana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.