Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser.

Långvarig smärta äe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med långvarig smärta innebär begränsningar för kvinnor som lever med smärtan och den påverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med långvarig smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan åren 2000 och 2006. Artiklarna är analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förändras,Att tvingas kompromissa och förändra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Under år 2011 började den nya skollagen i Sverige tillämpas. Lagen markerar på ett tydligare sätt att skolan ska ta hänsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hålla en given budget och det gör att lärartätheten inte är tillräckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lärarnas arbetstid går åt till att dokumentera eleverna. Det handlar då inte bara om kunskapsinhämtning utan exempelvis åtgärder för att stävja mobbing, elevens hälsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

Kvalitet inom omsorgsverksamhet i Sveriges kommuner påverkasbl.a. av både lagar och förordningar samt ekonomiska resurser.Kvalitet kan dessutom ses ur många perspektiv t.ex. personalensupplevelse eller brukarnas upplevelse. Dessutom kankommunikationen både vertikalt och horisontellt mellanpersonalgrupper inom organisationen påverka verksamhetens olikakvalitetsområden. Syftet med denna studie var främst att undersökahur olika personalgrupper i en vårdorganisation uppfattade brukarnasupplevelse av vårdkvalitet men också att jämföra dessa föreställningarmed brukarnas faktiska upplevelse av vårdkvalitet.

Syftet med denna studie var att erhålla kunskap om individens syn på den mentala arbetsmiljön. Dessutom var syftet att utreda ett eventuellt samband mellan acceptans av IT-systemet och den individuella effektiviteten i callcenterarbete. Tidigare forskning hävdar att högre användbarhet, som är en del av användaracceptansen, hos systemet höjer effektiviteten i utnyttjandet. TAM påstår att de två delarna användarvänlighet och användbarhet har en grundläggande betydelse för användaracceptansen (Davis, 1986). Ett callcenter är en komplex arbetsplats där personalen hanterar olika IT-system, ofta under tidspress.

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: ? Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Den här uppsatsen bygger på vår hypotes som vi har utformat utifrån olika motivationsteoretiker som inriktar sig på mänskliga behov. Vår hypotes är att genom tillfredsställelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vår egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. Vårt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur de mänskliga behoven tillfredsställs på ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten från denna visar sig vara motsägelsefulla och är därför svåra att tyda.

Stress i sjuksköterskors arbete är ett ökande fenomen. Yrket har under åren genomgått förändringar som medfört ökad stress för sjuksköterskor. Stress kan leda till utbrändhet och hälsoproblem samt ge konsekvenser för patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Femton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet.Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Bakgrund: Åren 2001-2005 vårdades i genomsnitt 1 070 barn per år i åldern 13-17 år för självskadebeteende. Sedan slutet av 1990-talet har antalet flickor som vårdats för självskadebeteende ökat. Det finns stora kunskapsluckor inom området självskadebeteende. Det finns bara några få vetenskapliga studier gjorda, därför behövs stora forskningsinsatser för att få ett förbättrat kunskapsläge. Därför är det viktigt att undersöka hur självskadande flickor bemöts inom hälso- och sjukvården.

Titel 9A ? Klassen som ingen sågFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen är att se vilken betydelse SVT:s dokumentärserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma ämnespedagoger i Göteborgsområdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgående i alla våra intervjuer är att alla respondenterna, på ett eller annat sätt, har tänkt igenom sin egen arbetssituation på den skola de arbetar på efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska färdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt inställda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har väckt många frågor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhällsdebatt om dagens skolsituation.

Vi har uppmärksammat den oro som vilar över lärarnas arbetssituation, och valt att fördjupa oss i området lärare och stress. Arbetsuppgifter som ska göras och hinnas med skapar stress, men även uppgifter som egentligen inte tillhör läraryrket. Det finns undersökningar och statistik som visar att kvinnliga lärare i större utsträckning lider av stress än de manliga. Vår problemformulering lyder: Vad innebär stress för kvinnliga lärare? Anledning till detta kan man bland annat finna i att skolan reformerats och att lärarna inte hinner sätta sig in i bland annat det nya systemet, då tiden är en bristvara.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.