Sökresultat:
514 Uppsatser om Subjektiv ćlder - Sida 33 av 35
Anhörigas upplevelser i samband med vÄrd av en Àldre person i hemmet : En litteraturöversikt
SAMMANFATTNING Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till Àldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vÄrdade sina Àldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de anvÀnde sig av för att hantera sin roll som anhörigvÄrdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline anvÀndes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomlÀsning bedömdes 16 artiklar vara anvÀndbara i resultatet. Dessa kom frÄn vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll bÄde kvalitativa studier som kvantitativa studier.
I vÀntan pÄ Det goda livet : om nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring jaget, gruppen och samhÀllhet
Syftet med denna uppsats var att undersöka nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring vad som Àr ett gott liv utifrÄn ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mÄr bra idag Àr det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). TÀnkbara förklaringar Àr att pressen i skolan tycks öka, samt att övergÄngen mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). HÀlsa Àr ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras pÄ arbetsmarknaden samt att kÀnna delaktighet i samhÀllet kan ses som viktiga hÀlsofaktorer för unga mÀnniskor (Reine, 2009; Statens folkhÀlsoinstitut, 2010).
Redovisningen av socialt ansvar : ? En studie av utvecklingen
Under Ă„r 2001 skedde en stor börsnedgĂ„ng som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framtrĂ€dde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att Ă„terupprĂ€tta förtroendet blev företagen tvungna att gĂ„ mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns nĂ„gra oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra Ă€garstruktur. Ăven medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.
FrÄn ord till verklighet : Medarbetares meningsskapande utifrÄn och kommunikation om styrdokument
Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.      Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.
Agentbaserade motiv bakom företagsledningens nedskrivning av goodwill : en utredning av anvÀndningen av IAS 36 i svenska börsnoterade företag
Den 1 januari Är 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en Ärlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte Ärliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och dÀrmed tillÀmpa IAS 36 pÄ olika sÀtt; en neutral respektive subjektiv anvÀndning. Vid en neutral anvÀndning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk vÀrdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva anvÀndningen utgÄr frÄn företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det.Företagsledningens incitament att agera utifrÄn sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och Àgarna ger företagsledningen ett informationsövertag och dÀrmed incitament att agera utifrÄn agentbaserade motiv.
En utvÀrdering av de skogliga vattenplaneringsverktygen NPK+ och BlÄ mÄlklassning med avseende pÄ vattenkvalitet och vattenkemi
Intresset för vattenfrÄgor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvÄrd och hÀnsynstagande till vatten inom skogsbruket fÄtt större fokus. MÄlet med vattendirektivet Àr att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhÄlla en god kemisk och ekologisk status innan Är 2015 samt att ingen försÀmring fÄr ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter pÄ vattenmiljöer. NPK+ och BlÄ mÄlklassning Àr tvÄ skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhÀnsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvÀrde (N), pÄverkan (P), kÀnslighet för skogsbruk (K) samt plusvÀrden (+).
Hur pÄverkas konsumenter av miljöattribut? : - en studie av butiken som upplevelserum
Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i den snabbt förÀndrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krÀvande och informerade. Det stÀlls högre krav pÄ att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att sÀrskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse Àr genom anvÀndandet av den fysiska miljön. En bransch som möter denna utmaning Àr modesÀljande klÀdkedjor dÄ mÄnga butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fÄtt en annan betydelse Àn enbart transaktionen av en produkt. Författarna frÄgar sig dÀrför hur den omgivande atmosfÀren skulle kunna anvÀndas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser.
HörselbesvÀr och tinnitus hos förskolepersonal
De senaste Ă„ren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt pĂ„ grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat frĂ„n i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio Ă„r sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste Ă„ren har noterats ett ökat antal pĂ„pekanden frĂ„n personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsĂ€ttning. ĂnskemĂ„l har kommit frĂ„n ett flertal förskolor om undersökningar och bullermĂ€tningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivĂ„n har Ă€ven diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste Ă„ren.
FriskvÄrd pÄ arbetstid?: En enkÀtundersökning
De senaste Ă„ren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt pĂ„ grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat frĂ„n i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio Ă„r sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste Ă„ren har noterats ett ökat antal pĂ„pekanden frĂ„n personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsĂ€ttning. ĂnskemĂ„l har kommit frĂ„n ett flertal förskolor om undersökningar och bullermĂ€tningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivĂ„n har Ă€ven diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste Ă„ren.
Revisorns oberoende
Bakgrund och problem: De senaste Ă„ren har tuffare regelverk implementerats inomnĂ€ringslivet runt om i vĂ€rlden till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nĂ€mnasEnron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som Ă€ven berör europeiska bolag.Ăven i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel Ă€r Skandia och Intrum Justitia,vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagenutan Ă€ven de revisionsbyrĂ„er som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltsĂ„ genom lagaroch regler fĂ„ bolagen att agera pĂ„ ett etiskt och moraliskt sĂ€tt. Flera organisationer har likasĂ„försökt att pĂ„ detta sĂ€tt, med regler och strĂ€nga pĂ„följder, bli av med icke önskvĂ€rt agerande.Exempel pĂ„ detta Ă€r den svenska Försvarsmakten, vilken jag sjĂ€lv har erfarenheter ifrĂ„n.Försvarsmakten har sedan ett par Ă„r inriktat sig pĂ„ att utbilda sin personal i den vĂ€rdegrundsom framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande.
Hedgefonders avkastningsmönster : En kvantitativ analys av den svenska hedgefondmarknaden
Under den senaste tioÄrsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ pÄ den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler Àn vanliga, traditionella vÀrdepappersfonder och kan i princip anvÀnda sig av alla tillgÀngliga investeringsalternativ pÄ marknaden, dÀribland aktier, obligationer, valutor, rÄvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier dÀr de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna pÄ den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata frÄn de hedgefonder som Àr verksamma pÄ den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer pÄ marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.
UtvÀrdering av automatiskaomskrivningar : FrÄn bÄde en objektiv och en subjektiv synvinkel
Idag finns dataprogram för bearbetning av texter pÄ svenska i syfte att skapa lÀttlÀsta texter. CogFLUX Àr en modul ingÄende i EasyReader som anvÀnds som verktyg för att skriva om texter till lÀttlÀst svenska. I detta arbete testas CogFLUX förmÄga att underlÀtta lÀsbarheten och vara informationsbevarande. Sedan tidigare finns mÄtt utarbetade för att mÀta om texter Àr lÀttlÀsta. MÄtt som LIX och OVIX anvÀnds för att mÀta i vad mÄn en text Àr lÀttlÀst, dÀr man mÀter antalet ord per mening, lÄnga ord samt unika ord.denna studie har en grupp personer fÄtt genomgÄ ett test dÀr de svarar pÄ frÄgor med utgÄngspunkt frÄn utvalda texter.
Finkultur Versus Fulkultur : En studie i hur lÀrare och elever förhÄller sig till historiska kÀllor kontra historiebaserad populÀrkultur
History has always been a doctrine with several qualities. Control over historical documentation has long served as a power tool for great men, where the victor wrote history as he or she wanted to. But history has never been exclusive to those who hold power - on the contrary, history is a central part of each individual's life, whether it is true or false. It gives an understanding of why the world looks as it does, gives the identity, related and confirms the origin as well as inspire the epic hero tales that are not always completely true. Within school, the Swedish National Agency for Education instructs that:The subject aims to stimulate students' curiosity and desire to broaden their world in a time dimension.
Att leva pÄ andras villkor Hur bostadslösa skapar status
6 Sammanfattning och diskussionVi har i vÄr studie sökt behandla hur bostadslösa skapar status. I vÄr analys fokuserade vi pÄ tre centrala statusbegrepp samt ett fjÀrde tema, vilket vi anvÀnde för att ytterligare belysa hur bostadslösa skapar status. VÄra statusbegrepp var statusförhandling, statuskrock och statusbalans. Vi tycker att de har hjÀlpt oss i vÄrt syfte genom att belysa vad vi anser ha varit viktiga tendenser i vÄra intervjupersoners berÀttelser. Vi vill pÄ ett idealtypiskt vis tydliggöra vilken relation vi menar att vÄra statusbegrepp har till varandra.
Kommunicera hÄllbart : En studie om hur konsumenter uppfattar CSR-kommunikation frÄn familjeföretag
Vi lever i en tid dÀr allt fler företag insett vikten av att ta ansvar över vÄr planet och dÀr ett ansvarstagande utöver det ekonomiska har blivit en naturlig del i deras arbete. Konsumenterna vill i större utstrÀckning göra medvetna val och efterfrÄgar mer information om hÄllbarhet frÄn företag. Samtidigt Àr mÄnga företag oroliga över att bli anklagade att ha underliggande motiv för sin CSR-kommunikation. Denna svÄra balansgÄng som företagen stÀlls inför har under de senaste Ären varit ett populÀrt forskningsomrÄde. NÄgot som dock studerats mindre Àr huruvida ett företags Àgarstruktur pÄverkar hur CSR-kommunikationen mottas.