Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster.Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet.Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument.Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde.

Eftersom företag ofta består av många avdelningar som tillsammans jobbar med samma projekt uppstår fler och fler svårigheter vid styrning av medarbetare och resurser. Till skillnad från företag som levererar en produkt som hela företaget står bakom kan det här handla om flera avdelningar med varsin produkt och varsin budget som mynnar ut i en slutprodukt. Företaget behöver här dels ha sätt att formulera en gemensam budget och dels att utveckla styrverktyg som ser till att denna budget efterlevs i största möjliga mån. Dessa styrverktyg kan vara alltifrån mer mjuka kvalitativa variabler till mer hårda kvantitativa. Med denna uppsats har vi valt ett försöka finna dessa styrverktyg och utifrån dem skapa en modell som skall vara till hjälp för företag likt det vi valt att undersöka.

Styrning är viktig för alla företag, och det traditionella sättet att styra med budget har på senare tid fått utstå kritik. Företag har blivit varse om vikten av motiverade medarbetare, då miljön man konkurrerar blivit hårdare. Ett styrverktyg som fler företag väljer är det balanserade styrkortet. För att undersöka om det balanserade styrkortet fungerar bättre än budgeten ur parametrarna tidsåtgång, relevans och upplevelse av motivation på arbetsplatsen, har vi tittat närmare på två företag. Vi har genomfört intervjuer på ledningsnivå, på mellannivå, samt en enkätundersökning hos personalen på respektive företag.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning samt användning av IT-stöd för styrkort eller liknande Styrverktyg. Metod: Uppsatsen är en delvis kvalitativ och delvis kvantitativ fallstudie bland programvaruleverantörer, deras kunder samt företag som använder sig av Excel vid styrkortsarbete. Slutsatser: Leverantörer av särskilt IT-stöd för styrkortsarbete lyfter fram programvarornas fördelar. Leverantörskunderna anser att tillämpningen av särskilt IT-stöd är, till största del, fördelaktigt. Företagen som tillämpar Excel vid styrkortsarbete anser att IT-stödet uppfyller deras krav då de finner att Excel är enkelt samt flexibelt.

De senaste åren har intresset för hållbarhet ökat enormt. Alltfler företag satsar på att bedriva och utveckla ett hållbarhetsarbete i syfte att erhålla konkurrensfördelar och tillfredsställa kraven från berörda intressenter. Forskningen inom hållbarhet har främst bidragit till ökad en förståelse för den externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet, och lett till förbättrade rutiner för hur företag redovisar detta. De interna rutinerna och styrningen för hållbarhetsarbetet har däremot inte har uppmärksammat på samma sätt. Med hjälp av styrningen har företag potential att identifiera hot och möjligheter, förbättra kommunikation och innovation, samt mäta och följa upp resultat för hållbarhetsarbetet.

Allt fler företag inser hur viktiga medarbetarna är för att företaget ska nå framgång. Motivation och engagemang hos medarbetarna är viktiga egenskaper för en ökad effektivitet och målöverensstämmelse. Det är ledningens uppgift att skapa förutsättningar för detta och till deras hjälp finns ett flertal Styrverktyg. I denna uppsats har vi fördjupat förståelsen för hur LKAB använder Balanserat styrkort och belöningssystem samt vilken påverkan detta kan ha på medarbetarnas motivation. I studien har vi kommit fram till att det speciellt i belöningssystemet kan vara svårt för medarbetarna att se orsak-verkan samband mellan prestation och belöning.

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en lyckad dynamik..

Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid LinnéuniversitetetTitel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin ? en fallstudie hos HordaGruppen ABUnder 1980-talet uppmärksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt Styrverktyg. Denna uppmärksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lättare klara av förändringar i företags inre och yttre förutsättningar. Kalkylmodellers utformning påverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och användning.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur framgångsrika CSR-användande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. Utifrån denna information ska ett ramverk skapas innehållande styrverktyg och styrtekniker för att underlätta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger på fem intervjustudier som är genomförda på fem framgångsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen är framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda på plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den främsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger på ekonomiska fördelar. Intressentstyrning är den främsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Titel: Användningen av Target Costing - En kvantitativ studie om vad som påverkar användningen av Target Costing.Bakgrund och problem: Ekonomistyrningslitteratur publicerar frekvent studier om adoption av styrverktyg och vad som påverkar adoptionen. Dock är betydligt mindre känt om användningen av styrverktyg och forskare menar att det därför vore intressant att studera vad som påverkar användningen av styrverktyget Target Costing.Syfte: Studiens syfte är att förklara vad som påverkar användningen av Target Costing. Detta ämnar vi göra genom att undersöka sju variablers påverkan på användningen av Target Costing.Metod: Studien har ett kvantitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett med hjälp av en webbaserad enkätundersökning, vilken besvarades av 19 företag. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån studiens hypotesformulering och teoretiska referensram om vad som påverkar användningen av Target Costing.Resultat och slutsatser: Kundernas sofistikeringsgrad och leverantörsbaseringsgrad påverkar svagt användningen av Target Costing.

Tjänsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft måste de snabbt kunna reagera på förändringar på marknaden. Då en viktig strategisk strävan för tjänsteföretagen är ökad flexibilitet, är det väsentligt även med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen är ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en låg kostnad kunna hålla en hög kvalitet på sina tjänster. Idag används traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbättra flexibiliteten och lätt kan signalera om förändringar i omvärlden, är rullande prognoser.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.