The purpose of this study is to analyse how the local governments have implanted the new public health policy, which Sweden adopted in April 2003. The new health policy stakes out a new direction for national public health policy. Instead of focusing on diseases the new public health policy focus in factors that determine health.Important factors to study are the role of central steering from the central government. The method used is a case study of three Swedish local governments. The main material used is interviews and different policy documents within the area of public health.The conclusion of the study shows that the local governments are fairly satisfied with the steering of public health policy by the central government.

År 2005 förstatligades Försäkringskassan, vilket innebar att de 21 självstyrandelänsförsäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsäkringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrån ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar på hurFörsäkringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur såg utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att Försäkringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrävande avFörsäkringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsåg öka verksamhetensmåluppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet då regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka värdestyrningen, rättssäkerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen är att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenär regeringens önskan om ökad styrning. Därtill finns det två bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav på effektivisering ochbesparingar..

Dagens samhälle strävar efter allt fler miljövänliga lösningar på energiförsörjning. Alla letar efter nya miljövänliga energikällor, men detta arbete går långsamt framåt samtidigt som behovet av energi ständigt ökar. Det är därför viktigt att man vidareutvecklar de miljövänliga lösningar som redan finns, så att de i så stor grad som möjligt täcker det ständigt ökade behovet. Fjärrvärme är ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ som täcker en stor del av det behov av värme och varmvatten som finns inom både bostäder och industrier. Fjärrvärme har funnits i Sverige sen slutet på fyrtiotalet och har sedan dess vuxit, och täcker idag cirka 40 % av värmemarknaden i Sverige.

Det första systemet som skapades för att integrera alla affärstransaktioner var ERP-systemet som skapades 1960. Detta system samlar verksamhetens data i olika databaser och för att kunna hantera och analysera denna data har utvecklare skapat ett BI-system. Detta system extraherar data och omvandlar den till användbar information som kan bidra till en underlättad och förbättrad styrning. Författarna av viss litteratur påstår att information är viktig för alla verksamheter då det är avgörande för ett beslutsfattande. Med hjälp av ett BI-system kan verksamheten få denna efterfrågade information samt att chefer med hjälp av systemet kan fatta taktiska och strategiska beslut. Syftet med denna studie var att beskriva högskolor och universitets förväntningar på ett BI-system och jämföra dessa med de fördelar som viss litteratur utlovar.

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har även de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla på den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig är The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter på svenska. Att många svenska offentliga organisationer väljer att implementera balanserad styrning är känt, däribland svenska landsting.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn. Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

Sverige har under många år varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svårigheter och problem under åren och år 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik såsom att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsämnet anser att handlingsplanen inte är tillräcklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar.

Forskning har visat att många metoder utvecklade för att undersöka tillverkande företag saknar visualiseringen av sambandet mellan informations- och materialflödet. Det finns även ett uppenbart behov av att förstå hela systemet, istället för att fokusera på specifika områden. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur ett tillverkande företag kan förbättra värdeflödet mellan interna processer. För att kartlägga värdeflödet och identifiera sambandet mellan informations- och materialflödet, samt hur de interna processerna påverkar varandra, utfördes en värdeflödesanalys av två interna flöden. Det visade sig att det tryckande systemet som företag använder sig av medför stora slöseri.

Idag är hållbar utveckling både en lokal och global utmaning. Kommunernas kärnuppdrag är att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger även att ge medborgarna förutsättningar för att kunna agera på ett långsiktigt och hållbart sätt. Kommuner kan ha olika roller i det hållbara lokalsamhället såsom företrädare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att påverka samhällsutveckling.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Inom universitetsvärlden har det på senare tid skett ett ökat intresse för mångvetenskaplig forskning vilket innebär att forskare från olika vetenskapliga discipliner förenas i ett gemensamt samarbete. Vid inomvetenskaplig forskning sker forskning inom den egna disciplinen, men med hjälp av gemensam forskning mellan disciplinerna kan forskningen nå nya höjder då fler infallsvinklar beaktas. Viss kritik har dock riktats mot mångvetenskaplig forskning då det inte är enkelt att sammanföra kunskap från olika områden. Syftet med vår uppsats var att identifiera och jämföra hur inom- och mångvetenskaplig forskning styrs för att nå ett lyckat resultat samt att identifiera vilka problem och möjligheter forskningsledarna anser att ett mångvetenskapligt samarbete mellan disciplinerna innebär. Studien genomfördes med hjälp av en fallstudie av kvalitativ karaktär vid Luleå tekniska universitet där fyra professorer från olika discipliner intervjuades.

The purpose of this essay was to study the implementation of a policy document, which concerns questions of integration, in a municipality with an indirect government. I have especially focused on issues regarding how civil servants describe the usage of a specific policy document and to what extent their autonomy and the indirect government have had an impact on implementation, and to what extent signals from surrounding institutions have had an impact on the creation of the policy document. The study was based on qualitative interviews in groups, pairs and with single individuals with twenty-seven civil servants and politicians working with issues concerning the specific policy document.One of the conclusions of my study is that the reason for producing the document in the first place is that the municipality as an organization strives to acquire a sense of legitimacy. The intentions of the document have only partly been implemented by the civil servants and politicians, since the document is not used in their daily work. Here, their autonomy has played an important part, as the choice to not use the document is the servants' own.

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete.