Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

SammanfattningTitel: Verksamhetsstyrning- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktisktsin verksamhet?Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sinverksamhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektiverevisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet ochvilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla dettakommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellande olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningeneventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sexintervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuadesperspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är denhermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt dåvi fördjupat oss i redan befintliga teorier.

Problembakgrund: Ekonomiska kriser och hållbarhetskriser har lett till förändringar i sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden världen över. Företag börjar ta större ansvar för hållbarhet men kan uppleva stora svårigheter att uppnå sina hållbarhetsmål. Detta beror på att det saknas förståelse för hur processen ser ut. Beslutsfattare har svårigheter med att skapa en plan som går ända från hållbarhetsvision till hållbarhetsredovisning via strategi, implementation och prestationsmätning. Textilindustrin spelar en stor roll i den globala ekonomin, och har stor påverkan på sociala och miljömässiga frågor.

Vi har i vår uppsats studerat frihet och kontroll i postbyråkratiska organisationer. Enligt förespråkare för demokratiska företag ger denna nya organisationsform de anställda större frihet samtidigt som kontrollen minskar. Men en organisation förutsätter styrning och kontroll, var har då kontrollen tagit vägen? Vi använder det brasilianska företaget Semco som exempel på ett postbyråkratiskt företag och tittar på hur de arbetar rent teoretiskt med frihet och kontroll. Semcos VD Ricardo Semler har skrivit flera böcker om hur han förändrade Semco från ett auktoritärt och byråkratiskt företag med motivations- och lönsamhetsproblem till ett organiskt och dynamiskt företag där de anställda känner sig delaktiga och längtar efter att gå till jobbet på morgonen.

Vid tillfällen då det inte lämpar sig att stå vid en videokamera kan det lösas med ett fjärrstyrt kamerafäste. Exempel på tillfällen är på grund av platsbrist på en konsert, en högtidsceremoni där någon måste stå konstigt till för att få bra bild, ute i naturen där djur ska filmas utan att bli ivägskrämda eller vid personalbrist, en tight budget och måste styra flera kameror samtidigt. De system som finns tillgängliga på amatörmarknaden idag har antingen annan funktionalitet och passar sig inte för ovanstående problem eller har väldigt begränsad räckvidd och går inte att sammankoppla med en mobilapplikation.Detta projekt går ut på att ta fram en kostnadseffektiv och skräddarsydd lösning för ovanstående problem genom att utveckla ett fjärrstyrt kamerafäste i semiproffssegmentet där det via en handkontroll och vid senare skede med en mobilapplikation styr kamerans lutning och rotation även kallad tiltning och panorering.Skillnaderna mellan denna och befintliga lösningar är att med hjälp av Bluetooth-tekniken kan styra både med handkontroll och senare även med en mobilapplikation, anledningen till att det skall kunna styra med båda är att det inte alltid är tillåtet att använda sig av mobiltelefoner i alla miljöer där man vill filma och därför får ett bredare användningsområde för kamerafästet..

Syftet med examensarbetet är studera inledningsskedet av en förändringsprocess på en skola som ålderintegrerar högstadiet. Studien ämnar inte ta ställning för eller emot åldersintegrering i sig, eller besvara några frågor som rör åldersintegrationens vara eller icke vara, utan fokuserar på lärarnas förhållningssätt i denna förändringsprocess. Arbetet ger en inblick i litteraturens olika förhållningssätt i synen på skolledningens och lärarnas ansvar i ett förändringsarbete. Genom observationer av lektioner, samt intervjuer med lärare och skolledning på den berörda skolan framkommer deras syn på hur en förändringsprocess har skett i realiteten. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eftersom snabba förändringar är en del av skolans vardag är det ännu viktigare att ha ett klart uttalat syfte, så att inte förändringen sker för förändringens skull. Viktiga aspekter i sammanhanget är värdet av en gemensam vision och lärarnas delaktighet i beslutsfasen..

Bakgrund: Under senare år har många företag valt mer processorienterad inriktning påverksamheten, framförallt i syfte för att förbättra kundvärdet. Många företag har enmer hierarkisk struktur i utgångsläget, vilket innebär att vertikal och horisontellstruktur kombineras. Ett vanligt misstag är då att nya processorienterade styrmedelinförs, utan att existerande vertikalt orienterade styrmedel tas bort. Detta leder tillatt företagets styrmedel sänder ut motstridiga styrsignaler. För att öka företagetsmöjlighet att uppnå uppsatta mål, så krävs det att dess styrmedel är kompatibla.I sämre tider är det vanligt att företag formulerar mål med Net Working Capital somgrund.

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete.

Bakgrund: Idag handlar det inte ?om? en kris ska drabba ett företag utan ?när? den drabbar ett företag. Kriser i dagens samhälle sker på en mängd olika nivåer och kan uppstå ur en mängd olika situationer, ur inre och yttre hot samt vara av materiell eller immateriell art. Gemensamt för kriser är dock att om de inte hanteras på rätt sätt kan de få förödande konsekvenser. För att undvika att företag drabbas av stora negativa effekter i samband med en krissituation trycker teoretiker på vikten av att företag engagerar sig i ett förberedande arbete.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser på socialtjänstens bemötande av våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (PUT). I studien är det socialsekreterarnas föreställningar om våldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjälp de kan få som står i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Denna sårbarhet kan både förstås som ett uttryck för kvinnornas våldserfarenheter och det faktum att de inte har rätt till samma stöd från socialtjänsten som andra våldsutsatta kvinnor..

There are no general working processes that can stand for how all the investment process is preceded in the organization of major Swedish banks. It is not a question of investment process but rather a question of, investment processes. How these investment processes operates depends totally on the type and size of the current investment, which unit that is operating the processes and what situation the bank currently finds itself in. There is a written form that describes how the different processes should be operated and which capital budget models that should be used but the usage of these forms can be questioned.

Sammanfattning Vi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV. Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering avaffärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvidapostimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet avpostimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olikadimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och enhuvudstudie.

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning.