Följande rapport ingår som en del av managementprogrammet på magisternivå inom ämnet företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Rapporten innehåller reflektioner och kunskaper utifrån de praktiska erfarenheter vi fått under det projekt vi genomfört åt Sparbanken Finn kopplat till teori inom företagsekonomi. Projektarbetet på Sparbanken Finn innebar en kartläggning och analys av 14 skandinaviska banker med fokus på dessa bankers fundingstrategi. Vi vill även med denna rapport förmedla vår definition av management genom att åskådliggöra denna i en modell. De managementaspekter som presenteras i modellen är styrning, ledning, utveckling och situationsanpassning.

Globaliseringen och det vi idag kallar kunskapssamhället innebär stora förändringar med ökade krav inom de allra flesta branscher och i de allra flesta länder. Den nya tiden påverkar ledarskapet, ledarnas situation och den påverkar medarbetarskapet - enskilt och i arbetsteamet. De ökade kraven medför ofta ökad press och stress som i sin förlängning kan påverka ohälsan. Om den nya tidens förändringar möts med traditionell styrning, d v s att chefen är den som tänker, drar upp riktlinjer, informerar och detaljstyr vad som skall utföras, påverkar det såväl ledarskapet som medarbetarskapet. Med för låg delaktighet skapas olust, lågt engagemang, låg motivation och en sämre psykosocial arbetsmiljö som i sin förlängning påverkar hela livssituationen.

Syfte med denna fallstudie är att undersöka hur användarnas medverkan vid anpassningar av gränssnitt för ett processtyrsystem påverkar användbarheten av denna. Eftersom det är gränssnittet som användarna interagerar med är det viktigt att användarna involveras i anpassningen vid införandet så att hänsyn tas till deras behov och önskemål. I min fallstudie valde jag att undersöka processen för användarmedverkan vid anpassningen av ett grässnitt för ett standardstyrsystem ur användarnas perspektiv. Undersökningen är baserad på ett stort företag med ett nytt system för styrning och övervakning av tillverkningsprocessen, som nyligen implementerades dels på en befintlig produktionsenhet och dels på två nybyggda produktionsenheter. Olika kategorier av användare(operatörer)har kunnat identifierats: de som har erfarenhet av användning av ett sådant system och aktivt medverkat vid utformning av användargränssnitt, de som har erfarenhet men inte medverkat aktivt och de som inte har särskilt mycket erfarenhet av system användandet överhuvudtaget.

Under andra världskriget vidtogs i Sverige ett antal åtgärder som gick på tvärs mot den traditionella svenska pressfriheten. Ett inslag i denna politik var inrättandet av Statens Informationsstyrelse, SIS, med uppgift att bland annat leda och övervaka den svenska pressen. Informationsstyrelsen har i efterhand blivit mest känd för de så kallade ?grå lapparna?, förtroliga meddelanden till tidningarnas redaktörer om vad som inte fick publiceras.Under kriget utkom på Gotland tre dagstidningar. Gotlänningen som ägdes av bondeförbundsintressen, konservativa Gotlands Allehanda vars huvudägare C E Ekman även var tysk konsul och tidningen har betraktats som mycket pronazistisk samt socialdemokratiska Gotlands Folkblad som framställts som ytterst anti-nazistisk.Utifrån SIS arkiv beskrivs SIS styrning av tidningarna genom de grå lapparna och påpekanden av överträdelser.

Syftet med studien är att undersöka hur systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila meto-der. Litteraturstudien omfattar teori om förvaltning och agila metoder samt teori om agil förvalt-ning. Denna referensram blev sedan ett underlag för den empiriska undersökningen som genom-fördes som en fallstudie. Detta gav oss möjlighet att se ifall användning av en agil metod har lett till förbättringar i vissa av de svagheter som finns i systemförvaltningsarbetet.Slutsatsen från studien visar att vissa svagheter i systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila arbetsprocesser. Agila metoder med fördel kan användas för att skapa struktur i arbete och för att uppmuntra förvaltningen till nära samarbete med verksamheten när systemet förändras.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbättringar.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund och problem: Stena fastigheter köpte upp Bostads AB Drott 2004, ett företag isamma storlek som Stena och har upplevt att det kunde ha gått bättre att integrera de bådaföretagen. Då Stena fastigheter har som filosofi att växa och kommer att köpa upp företag iframtiden vill de urskilja de primära problemen i förändringsprocessen.Syfte: Att beskriva de problem och hinder som Stena fastigheter upplevde vid uppköpet avBostads AB Drott samt vad som borde ha fokuserats på vid integrationen av företagen.Metod: Fjorton djupintervjuer gjordes bland personalen på alla tre bolag i Sverige, bådechefer och medarbetare. Empirin har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram omuppköp, förändringsmodeller och ekonomisk styrning.Resultat och slutsats: Flera faktorer, från dålig kommunikation till bristande tillvaratagandeav kompetensen i företaget, har identifierats till varför Stenas uppköp inte blev framgångsrikti alla avseenden. Faktorerna och fokusering redovisas i en modell för att försöka vägledaledningen.Förslag till fortsatt forskning: En studie där fler fall, med liknande kännetecken, för att seom några tendenser går att utröna. Ännu en intresseväckande aspekt för vidare studier är omdet går att skönja skillnader vid uppköp beroende på vilken bransch företagen arbetar i..

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus.

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys.I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer.

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lärandemiljö krävs det att det finns ett samarbete med vårdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlärare samverka för att möj-liggöra lärande för elever i behov av särskilt stöd? Det är denna samverkan vi valt att analyse-ra och främst då utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vårdnadshavares, fritidspeda- gogers och lärares uppfattning av hur samverkan fungerat utifrån deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstå, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.